Alla ni föräldrar som har läst Sarah Shepards böcker om dinosaurier, vet att de små råttdjuren som så småningom överlever dinosaurierna tycker att noll är det bästa antalet. Noll dinosaurier.
Vi avfallsnördar tycker också att det är nollan som betyder något. Inspirerade av Bea Johnson, fransyskan som med boken Zero Waste Home – The Ultimate Guide to Simplifying Your Life by Reducing Your Waste anses vara den som myntade Zero Waste-begreppet (och dessutom gav det en glamourös touch), har människor världen över börjat sträva efter noll avfall, efter att minska sitt klimatavtryck och efter att inte i onödan tära på jordens resurser.
Förutom att jag är högst angelägen om att rädda den här planeten åt mina barn, så finns det också ett element av lathet i min strävan efter avfallsminimering. Lite finare uttryckt kan man säga att jag jagar allt som stjäl tid och försöker eliminera tidstjuvarna i mitt liv. Konkret handlar det om att jag inte vill behöva springa till soprummet var eviga dag. Jag avskyr den rundan. Återstår alltså att istället avfallsminimera inomhus.
Under året som gått har jag sakta men säkert (ibland också spurtvis) tagit allt fler steg mot en avfallsminimerad livsstil. Fortsätt läsa så ska jag berätta vilka fokus jag haft. Här kommer årets tio-i-topp-lista!
1. Tygblöjor
Jag gick över till tygblöjor på försök när tvillingarna var tre månader. Nu ett år senare kan jag inte tänka mig att någonsin använda engångsblöjor igen, annat än möjligen på resa om jag saknar tvättmöjligheter. Tygblöjor är rent, hälsosamt och billigt i längden. Jag har alltid blöjor hemma, slipper impregnera ungarna med kemikalier och kan dessutom hoppas på en tidig potträning. Tygblöjor andas dessutom naturligt och blöjeksem existerar knappt hos tygblöjebebisar. Jag kan inte fatta hur någon INTE skulle kunna tycka att tygblöjor var praktiska, men om du känner en så kan du läsa om hur du övertygar hen här.
Ett barn förbrukar uppemot 5 000 engångsblöjor under sin blöjtid. Dyrt blir det alltså också. Men går du istället över till tyg så kan du både rädda världen och din egen plånbok litegrann.
Jag har testat alla varianter av tygblöjor, från vikta tygstycken med kurad ullbyxa över till PUL-skal med inlägg till moderna all-in-one-blöjor, och jag uppskattar faktiskt alla typer av tygblöjor på sina olika sätt. Det är lätt att skölja av en tygblöja efter blöjbytet, (den kräsmagade kan använda ett rispapper mellan blöja och bebis och på så sätt lyfta bort bajs utan kladd), lägga den i en blöjhink och tvätta cirka var tredje dag. Är en på utflykt går det alldeles utmärkt att förvara den använda tygblöjan i en vattentät blöjpåse tills en kommer hem.
2. Inomhuskompost
Matsvinn är något som jag ogillar och jag försöker därför tillaga så mycket mat som möjligt efter zero waste-principer. Dock är det nästan ofrånkomligt att det inte blir någon typ av överbliven mat i en fyrabarnsfamilj som vår, och då blir det teoretiskt svårt att kunna ditcha soptunnan vilket ju är det ultimata målet för en Zero Waste-wannabe som mig.
Lösningen för oss som bor i lägenhet stavas dock bokashi-hink! Bokashin fermenterar matresterna eftersom de förvaras lufttätt och efter några veckor i hinken kan de blandas med lika mängd jord i en balja som jag har längst ner i garderoben.
Luktar väldigt minimalt och den lilla lukt som blir, särskilt när jordfabriken i baljan är igång, är inte äcklig utan lite syrlig och jordaktig. På en lite drygt månad blir matresterna till extremt näringsrik planteringsjord. Dessutom kan lakvattnet som tappas ur den pågående hinken användas till alltifrån krukväxtnäring till rensning av igenkloggade avloppsrör.
Kolla in hur det funkar. Farbror Grön förklarar nedan.
[youtube
3. Bring Your Own… flaska/kopp/burk/sugrör
Min och barnens vattenflaskor har blivit våra ständiga följeslagare, särskilt under sommarens utflykter. Många är gångerna då jag varit oerhört tacksam över att kunna slita fram eget vatten när vrålet “MAMMAAAA, jag är TÖÖÖRSTIG!” skallat över nejderna. Våra flaskor kommer från Klean Kanteen och är tillverkade i 18/8-stål, ett material som garanterat inte släpper ifrån sig några som helst gifter. Med flaskorna på släp så slipper vi också panikköpa någon sockrad dricka i plastflaska till överpris när vi är ute på äventyr. Vi spar både pengar och miljö och får njuta av världens bästa vatten – det vill säga det vi själva har hemma i kranen!
Samma sak gäller för mina livsuppehållande koppar kaffe. Jag har min egen termosmugg från Stelton med mig och låter kaffebaren fylla den om jag ska ta med istället för att sitta där, eller så preppar jag med eget kaffe (let’s face it, de flesta kaféer bränner mjölken så att latten smakar äckligt. Varför betala för det när man kan få perfekt kaffe efter eget tycke och smak med sig hemifrån?).
Vi har även haft egna behållare med oss till thaikiosken för att slippa få varm mat i plastlådor, vilket både är ohälsosamt och genererar en massa onödiga sopor. Inledningsvis uppstod förvirring, men så småningom har de förstått vad vi vill. Övriga kunder har också varit intresserade och positiva. Min förhoppning är att så ett litet frö och en vilja även hos andra.
Slutligen tar jag med mig några sugrör i rostfritt stål för den händelse att någon vill slurpa i sig en milkshake eller behöver lockas att dricka mer vatten (allt blir ju roligare med sugrör).
4. Hemmagjord deo
Får det lov att vara en rollning aluminium, propylenglykol och parabener under armarna? Nej tack, inte längre för mig! I dagarna lämnade de sista kemikalierna min badrumshylla. Nu finns det bara några få hemmagjorda eller rena produkter kvar, flera med multipla användningsområden.
Min hemmagjorda deo är en av dem och den är helt grym! Dessutom inga onödiga plastförpackningar, eftersom jag förvarar deon i en glasburk. Noll avfall! Receptet hittar du här.
5. Tygnäsdukar
Har du tänkt på hur mycket papper som går åt när du är förkyld? Och hur dumt det är att snyta upp toarulle efter toarulle när man är brakförkyld istället för att använda näsdukar i tyg, så som man alltid gjorde förr?
Jag har rivit sönder ett trasigt gammalt lakan i lagom stora näsdukar som jag förvarar i en burk. Använda näsdukar lägger jag i en tygpåse (egentligen ett örngott för barn) och tvättar när det är fullt eller förkylningen är över. Hälsosamt för både människa och miljö.
Läs mer här för att få ytterligare tips på hur du hjälper kroppen bli frisk genom att giftminimera dina sjukdagar.
6. Tygpåsar
Numera har jag alltid med en eller två tygpåsar i väskan för den händelse att jag kommer på att jag ska handla något. Har jag glömt mina påsar försöker jag trycka ner mitt inköp i min vanliga handväska eller, som i julklappsruschen senast, ber expediten knyta ett snöre om paketet så att jag kan bära det i handen.
Jag har dessutom nyligen adderat små tunna bomullspåsar för grönsaker och annat som man kan köpa i lösvikt, till exempel bröd. På det viset behöver jag inte ta de otäcka tunna plastpåsar som finns på rulle vid frukt- och gröntdisken. Ofta har jag fått förvånade frågor från kassörerna om vad det är för påse jag har lagt på bandet, men när jag förklarar att jag försöker undvika plast så har de alltid blivit positivt inställda. Precis som när jag har tagit take away-mat i egna kärl, så händer det även i mataffären att andra kunder kommenterar mina grönsakspåsar i tyg och tycker att det är en smart och miljövänlig idé.
Plastpåsar är ett globalt problem som dessutom dödar livet i haven. Se infografen nedan för ytterligare fakta.
Om du ska starta din väg mot Zero Waste någonstans, så är det med plastpåsarna jag rekommenderar dig att börja. Det är genom att undvika dem som du kommer göra allra störst skillnad. 2012 använde bara svenskarna över en miljard plastpåsar. Med hjälp av att ta med egna tygpåsar till affären kan du spara in tusentals påsar på egen hand, över bara några år. Och om jag och du och din granne och några till gör samma sak, så gör vi tillsammans en stor insats för den här planeten!
7. Menskopp
På svenska låter menskopp rätt äckligt, men jag kan försäkra dig att det är allt annat än det. En menskopp är en liten behållare i medicinskt silikon, som du använder istället för tampong, mens efter mens, år efter år. Det enda du behöver göra är att ta ut och tömma och skölja av den två gånger om dygnet.
Sedan jag började använda menskopp har jag aldrig känt begränsad av min mens så som jag ibland gjorde innan. Jag behöver liksom inte tänka på mens längre.
Dessutom har jag inte haft mensvärk sedan jag började med menskopp, vilket mer hörde till regel än undantag när jag använde engångsmensskydd.
Skumma igenom listan i den här posten så får du alla fördelar med menskopp uppradade på en gång.
8. Egentillverkat cerat
Lipsyl och andra vanliga läppcerat som säljs i kiosker och på apotek innehåller till största delen paraffin/vaselin. Det i sig är en avfallsprodukt från när petroleumeter, bensin och fotogen destilleras bort ur mineralolja. Ofta helt ovetande om det, smörjer vi alltså dagligen in läpparna med rester från råoljeindustrin.
Som om det inte räckte med att vaselin/paraffin är en onaturlig ingrediens, så är det även så att kroppen inte kan bryta ner det. Hamnar det i kroppen, till exempel genom hudsprickor och småsår, så kan det skapa olika sorters åkommor som till exempel svulster i bindväven. Kort sagt så är paraffin ett ämne som inte borde vara i närheten av någons kropp överhuvudtaget.
När jag fattade det här var det en no brainer att börja tillverka mitt eget cerat. Här hittar du receptet. Klicka in när du har trettio minuter över.
9. Tvättnötter
Komposterbart, ekologiskt och giftfritt tvättmedel?
Jajamensan, du kan tvätta med en nöt! Tvättnötter växer i Asien och bildar en slags såpa när de blötläggs. Du kan både tvätta dina kläder, din disk och ditt hår med avkoket från nötterna. I tvättmaskinen lägger du 6-8 nötter i en liten tvättpåse tillsammans med tvätten i trumman. Du kan använda samma nötter under 3-4 tvättar. När de gjort sitt komposterar du dem eller gräver ner dem i rabatten.
Förutom att tvättnötterna låg förpackade i en högst onödig plastpåse INUTI pappkartongen blir det nollning av avfallet med dem.Här kan du dock köpa tvättnötter som verkar säljas i tygpåse utan plast. Jag kommer beställa dessa nästa gång.
High-0 på det du!
10. Tygservetter
Årets sista #zerowaste. Dan före dan drog vi ur proppen kan man säga. Att överge pappersservetter med fyra barn i olika stadier av kladd kändes inte helt som en självklarhet – förrän den dag vi helt frankt kastade oss ut i det okända. Bara sådär bestämde jag att det ändå fick vara dags nu. Var och en försågs med en tygservett och en servettring.
Resultatet? Över förväntan. En dag in i utmaningen och still going strong!
Såg på Youtube om en kille i Ryssland som skulle leva Zero waste i tre veckor, där fick han tipset att tvätta kläderna i avkoket från stora vita bönor. Han tyckte att det fungerade, dock så visade han bara att han la dem i en hink med avkoket utspätt i varmt vatten. Men det verkar finnas många sätt att få bort fläckar i alla fall ^^
Vet inte om jag vill tvätta kläder i vita bönor… 😂 Men det är ju toppen att folk försöker leva med det som finns naturligt.
Haha sant! Har inte heller provat det och känner nog att jag hellre provar något annat än bönor tills det kanske inte finns något annat alternativ. Läste även om en japan som lever zero waste och som tvättar med magnesium från terrawashmg.com. Det lät intressant.
Tvättnötter har lika stor negativ miljöpåverkan som vanligt tvättmedel, med skillnaden att de inte gör rent. Däremot att bara tvätta med vatten i tvättmaskin räcker långt. Det är den effekten du ser när du tvättar med tvättnötter. De är altså helt onödiga. https://www.radron.se/tester/boende-tradgard–husdjur/tvattmedel-alternativa/
Men vad bra! Om det stämmer kan jag sluta med tvättmedel helt! Ska testa.
Bra tips!
I dessa vattenbrist-tider funderar jag lite på det där med engångs kontra tyg, typ servetter, näsdukar men också blöjor. De måste ju tvättas och i vissa fall sköljas under rinnande vatten (bajsblöjor). Vad är bäst för miljön egentligen?
Det går åt vansinniga mängder vatten att producera engångsprodukter. Även energi och fossila ämnen. Så jag tycker att tvättbart är en no brainer. Servetter och dylikt kör jag ihop med den vanliga tvätten så det blir inte direkt någon extra tvättmaskin som måste snurra för dessa.
Jag har länge funderat på att börja använda tvättnötter, men har hört att tvätten inte blir ren (vittvätt blir grå, t ex) Kanske man kan kombinera dem med ättika?
Tvättnötter har lika stor negativ miljöpåverkan som vanligt tvättmedel, med skillnaden att de inte gör rent. Däremot att bara tvätta med vatten i tvättmaskin räcker långt. Det är den effekten du ser när du tvättar med tvättnötter. De är altså helt onödiga. https://www.radron.se/tester/boende-tradgard–husdjur/tvattmedel-alternativa/
Jag har aldrig haft problem med grå tvätt. Faktum är att många vita kläder är färgade vita och tvättas ur med tiden (bomull är t ex inte vit i sig själv). Men vill man bleka en envis fläck kan man nu under sommaren lägga ut plagget i solen. Funkar riktigt bra.
Läste i höstas att man skulle kunna använda våra vanliga hästkastanjer som tvättnötter, innehöll också saponiner, han aldrig testa själv men har provat med björklöv.
Spännande! Det måste ju undersökas mer innan nästa höst då man i så fall kan plocka mängder i parkerna! Hur funkar det med björklöv?
Vilken fin lista! Jag själv har maskkompost, vilket jag har skrivit om här om du är nyfiken https://gronamoment.se/2016/06/13/examen-och-maskkompost/ , men vill inte ge maskarna matrester, utan de får endast rått grönt. Bokashi ska jag se mer på. Kanske det är något jag skulle kunna ha i tillägg! Vart köpte du din? Gott nytt år:)
Vilken bra beskrivning av hur man sköter en maskkompost! Jag skulle jättegärna vilja ha en så småningom. Ska bara få full koll på bokashin först. Såg att du köpt din maskkompost hos Wexthuset. Där har jag köpt mina hinkar också. Gott nytt år tillbaka! #zerowastechallenge2017
Jaha så bra, då ska jag kolla upp det närmare. Hur länge har du haft igång din? 🙂
Jag är bara inne på min andra hink än så länge. Har en jordfabrik igång i garderoben och den verkar jobba på bra. Hoppas på fin blomjord tills det är dags för omplantering av krukväxterna i februari! 🙂