Tygblöjor och Zero Waste. Så funkar det.

Bebistiden i vårt moderna samhälle är ofta en av de mest avfallstyngda perioderna i en människas liv. Förutom det hav av (onödiga) bebisprodukter som marknadsförs till välmenande föräldrar, så skapar en bebis som använder engångsblöjor gigantiska mängder med blöjskräp. Den här artikeln vill få dig att överväga att använda tygblöjor till ditt barn istället. Ett barn förbrukar i snitt fem blöjor per dygn. Använder det blöjor till 2,5 års ålder betyder det i runda slängar 4 500 blöjor. Och årligen används det ungefär 500 miljoner blöjor i Sverige. Ett blöjberg utan dess like alltså som produceras, paketeras, fraktas och snabbt slängs bort.

Läs mer: Zero waste baby. 10 tips för hur du nollar bebisens klimatavtryck.

Mitt klimatuppvaknande.

Själv fick jag inte upp ögonen för en klimatsmart livsstil förrän jag fick barn. Innan dess levde jag som vilken snittmänniska som helst. Förfasades lite över det jag förstrött snappade upp om den globala uppvärmningen och ökenutbredningar, men inte tillräckligt mycket för att egentligen bry mig. Även om jag inte uttalade det ens för mig själv, så resonerade jag som så att eftersom jag bara hade mig själv att ta hand om så spelade det där med klimatet inte så jättestor roll. Jag stoppade huvudet i sanden och räknade iskallt med att jorden skulle hänga med åtminstone 80-90 år till.

Sedan fick jag barn och då ändrades allt. Att rädda den här planeten blev ett slags utvidgat boande. Det var inte bara viktigt att bebisen skulle ha en säng med gulliga lakan att sova i, det blev viktigt att hen skulle ha en planet att leva på också. Och att hen inte skulle bli förgiftad av diverse kemikalier som fanns i kommersiella hygienprodukter, nappflaskor och leksaker – och i blöjor.

Läs mer: Rädda världen med tygblöjor.

Engångsblöjan – en kemikaliebomb.

Bloggen Kemikaliekollen har redogjort för innehållet i en engångsblöja:

Engångsblöjan består av följande material: blöjkärna av cellulosa och superabsorbenter. Det sistnämnda är små plastkulor som kan suga upp 100 gånger sin egen vikt. Därför känns blöjan torr, även om den innehåller mycket urin. När cellulosan framställs används svavelhaltiga kemikalier, som exempelvis sulfat, sedan bleks också cellulosan med t ex kloroxider eller väteperoxid. Polypropen, polyeten och superabsorbenterna som finns i blöjan framställs av olja, ibland naturgas, via raffinering. Olika tillsatser kan tillsättas för att produkten ska få särskilda egenskaper. Lycra kring benen för att motverka läckage. Blöjans baksida är oftast gjord av polyetenplast som släpper igenom luft men är vattentätt. Utanpå det kan det förekomma ytterligare ett plastlager av polypropen. Tejpremsorna består även de av plast, gummi och klister. Själva blöjförpackningen är av plast, oftast polyeten. All denna plast kräver hög energi vid tillverkningen och dessutom är en viss del av materialet inte nedbrytbart.

Engångsblöjor kan innehålla flertalet restkemikalier som tributyltenn, tolune, xylene, ethylbenzene, styrene, och isopropylbenzene. Dessa kan bl a vara rester från cellulosamassan eller tillsatts under produktionen, för att ge olika egenskaper. Man har vid ett antal  studier från bland annat Tyskland & USA funnit att dessa kemikalier är hormonstörande (1999: Greenpeace), kan ha inverkan på pojkars spermietillverkning och ge andningssvårigheter (1999: “Archives of Enviromental Health”). Man ska dock ha i beaktande att USA generellt har fler tillsatser som ex flamskyddsmedel och parfym i sina produkter än Sverige. När KemI testade 12 olika märken 2012 gav blöjorna inga utslag för tennorganiska föreningar t ex.

Varför tygblöjor?

• Barn som använt tygblöjor blir i allmänhet torra tidigare.
• Barnet slipper kontakt med kemikalier och plaster.
• Barnets hud mår bättre av att få andas genom naturliga material.
• Tillverkning av engångsblöjor är en stor miljöbelastning som du undviker om du använder tygblöjor.
• Det är ekonomiskt fördelaktigt med tygblöjor, och ännu mer om du får fler barn senare.
• Tygblöjor läcker inte lättare än vanliga plastblöjor, så som många tror, utan snarare tvärtom: tyget håller kvar innehållet i blöjan mer effektivt än en engångsblöja.
• Du har alltid blöjor hemma.

Läs mer: 9 saker som du absolut inte behöver skaffa när du väntar barn. Och 9 saker som faktiskt är bra att ha.

Tygblöjor och bajs.

Den vanligaste frågan jag får om jag berättar att mina barn har tygblöjor är om det inte är äckligt att hantera bajset. Svaret jag ger är att du ju hanterar bajset ändå. Du tar av en bajsig blöja, du tvättar av barnet, och har du en plastblöja så viker du ihop den, samlar ihop dina engångs-wipes och får bära iväg hela härligheten till sopkorgen där det ligger och stinker tills nästa gång det är dags att gå ut med soporna.

När du har en bajsig tygblöja spolar du bara av den med hjälp av duschen eller en kranmonterad bidédusch rakt ner i toan. Samma sak gör du med tygtrasor som du använder som wipes. När blöjan och trasorna är hyfsat rena vrider du ur dem och lägger i din blöjhink. Där får de ligga, utan att lukta, tills nästa gång det är dags att tvätta tygblöjor.

Inte särskilt extra mycket bajshantering jämfört med plastblöjor, eller hur?!

Läs mer: Hur du övertygar din partner om fördelarna med tygblöjor.

Förvara tygblöjor rätt innan tvätt.

Jag har hört folk som delar upp kiss- och bajsblöjor i två olika hinkar. Bajsblöjorna lägger de i vatten medan kissblöjorna hamnar i en hink med lock. Personligen skulle jag inte vara överförtjust i en hink bajsvatten där använda blöjor simmar runt. Gör du istället som jag tipsar om ovan, det vill säga spolar av bajsblöjorna direkt i toan, så kan du lägga alla blöjor tillsammans rakt ner i ett kärl. Jag älskar inte precis plast som material, men till tygblöjor fyller en tunna i plast sin funktion. Lätt att lyfta, flytta och rengöra. En tunna i plåt skulle säkert funka lika bra, eller en hängande påse i något fukttätt material som får åka med i tvätten när det är dags.

Så här tvättar du bäst dina tygblöjor.

För att snabbt och effektivt få våra tygblöjor rena tvättar jag dem i två steg. Först sätter jag maskinen på sköljprogram och låter blöjorna sköljas i vatten under de 24 minuter som programmet pågår. Därefter häller jag i vanligt tvättmedel (men märkt med astma- & allergi samt miljömärkning) i maskinens tvättmedelsfack och kör ett snabbprogram på en timme i 60 grader. Ibland tillsätter jag lite vinäger eller EM (effektiva mikroorganismer) i sköljmedelsfacket för att vara helt säker på att dåliga bakterier och lukt elimineras. Därefter kommer blöjorna ut rena och fina, utan fläckar och utan att lukta.

Tygblöjetillverkarna rekommenderar hängtorkning av de nytvättade blöjorna. Anledningen är inte att de inte tål att torktumlas, men livslängden blir avsevärt längre om du inte tumlar dina textilier. Dessutom är det självklart energibesparande att hängtorka. Alla som har barn vet dock att man ibland ofta får göra avkall på det man borde göra till förmån för det man måste, till exempel för att överhuvudtaget hinna med eller ta sig levande ur en situation. Själv fuskar jag med det man borde och torktumlar allt som oftast våra tygblöjor.

Typer av tygblöjor – vilken sort är att föredra?

Det finns en mängd varianter på system av tygblöjor. Listan nedan är inte heltäckande, utan jag punktar ner vilja varianter jag efter idogt testande har kommit att föredra.

Vikblöja med ullskal

På nyfödda funkar vikblöjor kanske allra bäst, det vill säga ett tygstycke i storleken 75×75 centimeter som viks (finns olika typer av vikningar – googla!) för att passa barnets storlek exakt.

Över vikblöjan drar man ett par ullbyxor som kurats i lanolinkur för att stå emot fukt. Ordentligt kurade (och inkissade) ullbyxor håller vätan inne enormt bra. Att byxan kissats i gör att den har tovat sig i våtzonen och blivit extra tät där.

Begagnade ullbyxor, som du till exempel kan hitta i köp- och säljgrupper för blöjor på Facebook, är alltså guld värt. Ullbyxor kallas också för ullskal.

AiO – All in One (Allt-i-ett-blöja)

Jag har provat de flesta typer av tygblöjor men skulle jag starta från noll idag skulle jag absolut satsa på AiO-blöjor för bekvämlighetens skull.

Allt-i-ett-blöjan är precis som namnet avslöjar en blöja där ytterbyxa (skal) och det uppsugande lagret (inlägget) sitter ihop. Den fungerar precis som en vanlig engångsblöja, bara det att den är återanvändningsbar. Ytterskiktet brukar vara i ett vattentätt polyestermaterial, så kallat PUL, och inlägget kan vara i antingen mikrofiber, bambu eller bomull.

AiO är mycket praktiskt eftersom blöjan bara är att använda på nytt direkt efter tvätt. Inget pyssel med att para ihop ytterbyxa med tillhörande inlägg krävs, vilket sparar tid efter tvätt.

Blöjskal med prefold eller inlägg

Jag använder också enskilda blöjskal (ytterblöjbyxa) i antingen PUL eller kurad ull och kombinerar dem med ett inlägg eller en prefold.

En prefold är en slags duk som sytts i flera lager tyg och som viks på längden i tre delar innan det läggs in i blöjskalet.

Tvådelade blöjor kräver något mer handpåläggning vid tvätt och påklädning, men det är ändå ett smidigt system. Särskilt om man begränsar de typer av inlägg man har till. Jag har diverse formsydda inlägg av olika material, men har kommit fram till att en enkel prefold i bomull är det som både suger upp bäst och är enklast att hantera.

Köp tygblöjor och tillbehör.

Bildkälla: https://soeasybeinggreen-blog.com, https://res.cloudinary.com, http://www.mommytearoom.com, https://www.recycledevon.org