En fråga som ständigt dyker upp när jag pratar avfallsminimering med andra människor är varför jag började leva enligt zero waste-principen. För mig är svaret så självklart att jag nästan har haft svårt att formulera mig kring det. Det är lättare att besvara frågan med några motfrågor istället:
- Vem vill inte leva utan skräp?
- Hur många tycker det är kul att gå ut med soporna?
- Älskar folk att pressa ner matrester, använt hushållspapper, mensbindor och blöjor i en (som det känns) alltid överfull soppåse?
Alltså, förmodligen inte. Och där har du det enkla, vardagsnära svaret till varför jag vill leva utan skräp.
Jag gillar helt enkelt inte skräp! Jag vill varken att det ska vara i mitt hem, störa min sinnesfrid eller uppta min tid.
Sedan tillkommer förstås fördelar som att det tär mindre på jordens resurser, att det sparar tid att slippa hantera skräp och att det är hälsosammare i längden att i första hand välja produkter som inte förpackats i plast eller som tillverkats och fraktats långväga i sina förpackningar.
Som när mormor och morfar var barn.
Många tycker att det här med avfallsminimering känns krångligt och lite konstigt. Jag kan garantera att det inte är det. Möjligen är det en annorlunda vana som måste läras in, men annars handlar det bara om back to basic. Gå ett par generationer bakåt så levde alla zero waste. Innan plastens och engångsartiklarnas inträde i var människas hem skapade vi avsevärt mycket mindre sopor. Och inte var det någon som tyckte att det var konstigt.
För att illustrera vad jag menar har jag satt samman en nybörjarguide i tre etapper för dig som vill prova på att leva zero waste, men som är lite osäker på var du ska börja.
Zero Waste Basic – små saker som gör stor skillnad
Från tygpåsen till inomhuskomposten. Jag har täckt in det mesta som du behöver veta och inkluderat länkar till ytterligare information eller bra produkter som underlättar en avfallsminimerad tillvaro. Häng på så ska jag visa dig!
1. Det här kan du göra idag.
- Ta med dina egna påsar när du handlar. Ett par tygpåsar eller några gamla plast- eller papperspåsar som du har hemma. Allt är bättre än att köpa en ny plastpåse i affären. Gör de plastpåsar du har hemma till dina allra sista plastpåsar. Ever.
- Skaffa dig en termosmugg. Bestäm dig för att du ska sluta med att ta din take away-kaffe i engångsmugg. Fyll på hemma med ditt eget kaffe eller låt kaffebaren fylla på din medhavda mugg. Det gör de gärna. Tänk så här om det känns konstigt att fråga: varje pappmugg och plastlock kostar dem några kronor att köpa in. Låter du dem fylla din egen mugg sparar de in dessa ören och det blir därmed en win-win för er båda. Och för planeten förstås.
- Sluta med pappersservetter hemma. Låt varje familjemedlem få en egen tygservett istället. Du behöver oftast bara tvätta dem någon gång i veckan, även om du har småbarn.
- Byt ut din matlåda i plast mot en i glas. En gammal återvunnen glasburk som du tidigare köpt rödbetor eller saltgurka i funkar alldeles utmärkt. Enkel att transportera i handväskan eller portföljen är den också.
- Börja säga nej till freebies. Behöver du verkligen den där reklampennan, reflexen eller tablettasken? Att tänka efter före kallas att precycla och att avstå är en dygd inom zero waste. Intala dig det om ha-begäret sätter in.
Nu har du tagit dig igenom nivå ett. Bra jobbat! För dig som har fått blodad tand följer ytterligare några tips på hur du kan gå vidare till nästa nivå.
2. När du vill mer.
- Ta med din egen vattenflaska och utmana dig själv att så sällan som möjligt köpa vatten (eller andra drycker) i plastflaska.
- Byt ut din tandborste mot en komposterbar tandborste i bambu.
- Använd tygnäsdukar istället för engångs-diton i papper.
- Gå över till fast tvål (utan plastomslag), både för händer och kropp.
- Välj bort de sladdriga plastpåsarna till frukt, grönt och bröd i matbutiken. Ta med egna små tygpåsar istället. Erbjuder din butik självscanning av frukt och grönt kan du stoppa ner allt i en enda påse om du först väger separat och sedan sparar de individuella lapparna till kassan.
Det var väl inte så svårt?
Yay, det här går ju som tåget! Låt oss nu ta din nya livsstil ytterligare ett steg längre. Inför nästa etapp krävs det förstås en hel del mod, men det tror jag att du har gott om ifall du har tagit dig så här långt.
3. Hardcore Zero Waste.
- Är du en person med livmoder rekommenderar jag dig att testa menskopp, men även tvättbara sanitetsbindor. Minskar enormt mycket avfall på ett år och blir även betydligt billigare i längden. Dessutom har du alltid, och då menar jag ALLTID, mensskydd hemma.
- Gör din egen jord! Vad ska jag ha den till? kanske du undrar. Tja, antimgen planterar du i den eller så ser du den som ett bättre sätt att göra dig av med ditt matavfall än att kasta det i de brännbara soporna. Med hjälp av en inomhuskompost, en så kallad bokashi-hink, gör du doftfritt om mat till jord fylld med näringsämnen. Perfekt även för dig som bor i lägenhet alltså.
- Handla och lämna till second hand. Ta för vana att alltid kolla Blocket, Tradera och den lokala välgörenhetsaffären först när du kommer på något som du vill köpa. Sannolikheten är ganska stor att du kan hitta din pryl i bättre begagnat skick men till en bråkdel av priset. Både din plånbok och naturen tackar dig.
- Gå över till tygblöjor om du har en bebis. “Fy för att hålla på och tvätta bajs”, säger många som aldrig sett en tygblöja. Dock är det inte så det funkar. Med tygblöjor får du mycket mindre bajs som ligger och stinker jämfört med din sophink där du förvarar engångsblöjor tills du har samlat på dig tillräckligt många för att masa dig till soptunnan eller soprummet. Har du relativt enkel tillgång till tvättmaskin är tygblöjor absolut värt ett försök. Använda blöjor skakar du av i toan. Når du med duschen, eller en bidédusch som du monterar på handfatskranen, så kan du enkelt spola av alla bajsrester i toan. Kvar blir en avsköjd tygblöja som inte luktar något särskilt. Du förvarar den i en hink med lock och tvättar ungefär var tredje dag. Enkelt, smidigt, ekonomiskt, hygieniskt och skräpfritt.
- Källsortera! Dela upp dina sopor i brännbart, plast, metall, batterier, papper och kartong. Glöm inte att ta reda på var närmaste återvinningsstation ligger.
Nu är du igång. Big time dessutom. Vill du läsa mer om Zero Waste? Klicka här för att komma till det jag tidigare har skrivit om ämnet.
Fler inlägg på samma tema.
Idag är det premiär för bloggkollektivet the Sustainable Societys första gemensamma kraftsamling: vi publicerar varsitt blogginlägg på samma tema. Det kommer vi göra den 17:e varje månad framöver och den här gången är temat “små saker som gör skillnad”.
Hållbarhetsfokus är en gemensam nämnare för oss alla, så förbered dig på en miljömedveten odyssé där du duschas i en uppsjö av klimatsmarta tips.
Husligheter: 10 enkla saker du kan göra för klimatet
Emmas vintage: Lev klimatsmart med barn – 21 små saker som gör skillnad
Evelinas ekologiska: 5 små saker som gör skillnad för miljön
Rowan Tree: Små saker du kan göra för att leva mer klimatsmart
Veckans eko: 4 enkla saker jag gör för miljöns skull
Ekomorsan: Tips för att motverka köpsug
Think Organic: 3 små saker som gör skillnad
Ekoenkelt
Dosfamily
Naturligt snygg
Slowfashion (Har precis fått en liten bebis och står därför över det gemensamma inlägget denna månad. Hållbart tänk om något!)
Har du också bra tankar om månadens tema? Skriv ett inlägg på din egen blogg och lägg upp länken i vår Facebook-tråd. Varje månad väljer vi ut några inlägg som vi gillar extra mycket eller som på ett bra sätt kompletterar våra egna inlägg, och ger dem lite extra länkkärlek i våra sociala kanaler.
Man sparar verkligen enormt mycket pengar med menskopp. Jag insåg liksom inte hur mycket man skräpar ner med tampongerna och bindorna.