Statistiken visar att avfallsmängderna ökar. Varje person i Sverige har sedan 1975 ökat sin skräpmängd från 317 kg till 477 kg. Det innebär en ökning av det skräp vi gör idag med 50 procent på bara 40 år.
Varför blir det så här och var ska det sluta? Varför gör vi mer skräp idag trots att vi generellt sett är så mycket mer miljömedvetna än för 40 år sedan?
Jag är inte ensam om att tro att normaliseringen av den ökade konsumtionstakten, företagens alltmer aggressiva marknadsföring samt det faktum att vi jämför oss mer med andra, både irl och via sociala medier spelar in. Men jag tror även att aspekter som vår effektiva sophantering påverkar. Många rättfärdigar sin stora sopmängd med argumentet “det blir ju något bra av soporna när de förvandlas till energi”.
Jomenvisst.
Visst är det bra att energiutvinna, men bättre vore väl om vi konsumerade mindre så det inte behövde gå åt så mycket energi från första början. Eller?
Hur högt upp på avfallstrappan kan du klättra?
EU-kommissionen föreslog strax innan jul 2015 en handlingsplan för cirkulär ekonomi, där avfall ska betraktas som en resurs som kan återanvändas.
Avfallstrappan, eller ”avfallshierarkin”, är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och styr hur avfallet ska tas om hand.
De olika stegen i trappan visar hur vi ska fokusera och vilka åtgärder som bör prioriteras. Att minimera mängden avfall, som är det översta steget, är det man helst ska göra. I andra hand ska man återanvända avfall, sedan återvinna och så vidare.
Att praktisera Zero Waste har alltså inte bara stöd på EU-nivå utan är också en rekommendation till hur alla medborgare inom EU ska förhålla sig till avfall:
1. Minimering
Önskvärda beteenden i samhället är förstås om alla först och främst började med pre-cycling, det vill säga tänkte efter innan vilka alternativ det i varje situation finns för att skapa så lite skräp som möjligt. Kan du till exempel välja mellan att köpa morötter i lösvikt eller morötter i plastpåse så väljer du hellre lösvikt. (Det kan vara knepigt det där med att ekologiska grönsaker ofta är plastförpackade och dem ska man ju helst också välja, men principen för avfallshantering är i alla fall att välja det skräpfria alternativet).
På det här sättet pre-cyclar du dina sopor: genom att välja ett material som kan komposteras framför ett som inte kan det, att köpa livsmedel i lösvikt istället för i förpackning, att välja second hand framför nytt eller att investera i något återbrukbart istället för en engångsprodukt.
2. Återanvändning
Nästa nivå är återanvändning. Har du köpt en plastpåse i mataffären – se till att använda den så många gånger det bara går innan du kasserar den.
Slit- och släng-shoppa inte kläder och kasta definitivt inte textilier i hushållssoporna: ge till välgörenhet istället så kläderna får användas under hela sin livslängd. Shoppa dessutom själv på second hand. Om alla svenskar köpte vart tionde plagg second hand skulle snittpersonens växthusgasutsläpp minska med 30 kilo per år.
Om du vill räkna ut vad det skulle innebära för din personliga konsumtion så kan du se i listan nedan hur mycket växthusgaser olika typer av plagg släpper ut vid nytillverkning:
- Jeans 18 kilo
- Tröja 6 kilo
- Skinnjacka 190 kilo
Att förebygga uppkomsten av avfall genom ökad återanvändning har faktiskt mycket stora miljömässiga fördelar. Väsentligt större än både material- och energiåtervinning.
3. Återvinning
I Sverige kan vi återvinna hushållsavfall i form av returpapper och förpackningar i papper, plast, glas och metall på de vanliga obemannade återvinningsstationerna. På kommunernas återvinningscentraler kan hushåll lämna grovavfall, el-avfall och farligt avfall. Textil har fått ökat miljöfokus och samlas i allt större utsträckning in separat, oftast i samarbete med ideella organisationer men numera även via de större klädkedjorna.
Svenskarna återvann i snitt 153 kg per person under 2013. Det är bättre än snittet i EU, men vi kan förstås alltid sikta på att bli ännu lite vassare på att sopsortera. Hur du får plats med din källsortering hemma får du bra råd om här: Hur du sätter upp din källsorteringsstation på liten yta.
4. Energiutvinning
Även fastän jag försöker skicka så lite avfall som möjligt till energiutvinning (dit det brännbara avfallet går), så tycker jag inte att det är helt fel med att bränna viss typ av sopor. Oavsett hur snabbt vi kan klättra högre upp på avfallstrappan, så kommer det under en framtid att finnas ett behov av att ta hand om rester från material- och biologisk återvinning, ta hand om material som inte längre kan återvinnas samt destruera förorenat material som vi inte vill få tillbaka in i samhället. För dessa ändamål lämpar sig avfallsförbränningen bra. EU:s ramdirektiv för avfall samt svenska avfallsförordningen anser faktiskt att avfallsförbränning med effektiv energiutvinning är att betrakta som återvinning. Energiutvinningen ska dock ses som ett komplement till materialåtervinning.
Säga vad man vill om den här importen av sopor som sker i Sverige, men en fördel är att andra länder med sämre system för sophantering kan skicka sitt avfall till förbränning i Sverige istället för att lagra det på överfyllda soptippar. Importen hjälper på det viset till att minska klimatpåverkan genom minskade utsläpp av växthusgaser från deponier. Dessutom ersätts andra bränslen för el och fjärrvärmeproduktion vilket också bidrar till en minskad klimatpåverkan då en betydande del av dessa bränslen har ett fossilt ursprung (olja, naturgas och kol).
5. Deponering
Här någonstans börjar vi komma ner på icke önskvärda beteenden. Att skicka skräp till deponi, det vill säga soptippen, är ett samhälleligt misslyckande. Libanon är ett exempel på ett land där sopsituationen har havererat totalt. Det finns ingen som helst möjlighet för invånarna att källsortera och korruption har lett till att sophämtningen i långa perioder varit obefintlig.
I det tättbefolkade landet ligger numera soptippen granne med genomfartsleden där en stor del av invånarna sitter fast i bilköer varje dag. En orimlig situation för alla, varför miljömedvetna medborgare har startat rörelsen “You stink!”, vars namn ger korrumperade politiker en känga.
6. Nedskräpning
Skräprapporten 2017 från organisationen Håll Sverige Rent kartlägger det svenska skräpet och bland annat frågar de sig vem det är som skräpar ner. Det är nämligen svårt att veta, eftersom det är ganska få människor som erkänner att de skräpar ner. Det är bara tre procent som uppger att de skräpar ner några gånger i veckan. De allra flesta, 58 procent, säger att de aldrig skräpar ner. Ändå ser det ut så här på våra gator. Varför?
För det är ju inte sådana som du och jag som skräpar ner. Eller, hemska tanke, kan det vara vi? Så här resonerar några av dem som erkänner att de skräpar ner ibland:
Så här minskar du ditt eget skräp.
Nu vet du lite mer om avfallstrappan och hur du kan tänka kring avfall. Vill du få handfasta tips om hur du kan minska din skräpmängd? Under kategorin Zero Waste hittar du allt jag har skrivit om avfallsminimering. Passa också på att signa upp dig för en gratis prenumeration på alla kommande blogginlägg i rutan nedan.
Källor: sopor.nu, https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-avfallstrappan, http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/, http://miljobarometern.stockholm.se
