Visste du att 98 procent av jordens syre produceras av havslevande organismer (70 %) och i regnskogarna (28 %)? Och att bara 2 procent kommer från övrig växtlighet?
Nästan allt jordens syre produceras alltså där vi förstör som mest!
Ändå blundar vi för de stora företagen som skövlar regnskogen i och med att vi ändå köper deras varor, och bidrar till att makalösa 8 miljoner ton plast hamnar i haven varje år där de förgiftar och dödar vattenlevande djur och växter.
Den goda nyheten är att du kan göra något åt det. Snart ska jag berätta hur. Men först tre extremt viktiga och oväntade fakta.
Läs också: Så odlar du frisk luft hemma. NASAs guide till luftrening med växter.
1. Ett litet plankton betyder allt.
Havet producerar syre genom att marina växter såsom plankton, kelp och alger i fotosyntesen omvandlar koldioxid och solljus till energi och syre. En typ av plankton, Prochlorococcus, står för merparten av syreproduktionen i haven.
Så mycket som vart femte andetag vi tar är tack vare den här mikroskopiska organismen, som är så liten att hundratusentals av den får plats i en vattendroppe men ändå har den mest rikliga fotosyntesen på jorden.
Är det någon växt vi ska vara rädda om är det Prochlorococcus, men precis som allt annat i haven mår den dåligt av föroreningar från plast och andra utsläpp.
2. Smog är ett allvarligt problem som hindrar fotosyntesen.
Smog, orsakad av avgaser, eldning med kol och andra partikelutsläpp som blandas med dimma, påverkar allvarligt fotosyntesen.
Smogen är till stor del osynlig, men inget solljus når växten som därmed inte förmår omvandla koldioxid till energi och syre. Växten “svälter ihjäl” och våra utsläpp blir kvar i atmosfären, med resultatet att det blir svårare och svårare att andas på jorden.
I till exempel Kina är situationen så allvarlig att forskare talar om “atomvinter”, och odlare av grödor drabbas av smogpanik eftersom deras frön inte klarar av att gro.
Läs också: #plantsomeshit. 106 instagrammare som kommer göra dig grön av avund.
3. Dubbel miljöproblematik när regnskogen skövlas.
De tropiska regnskogarna täcker endast 7 procent av jordens landyta men här finns över hälften av alla arter. Varje år skövlas flera miljoner hektar regnskog och många arter riskerar att utrotas.
Det ironiska med avverkningen av världens skogar är att själva avverkningsprocessen står för cirka 17 procent av utsläppen av växthusgaser. Så förutom att skövlingen bidrar till minskad nyproduktion av syre så adderar den dessutom en stor del av utsläppen.
Att bevara de artrika tropiska skogarna är därför ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläppen av växthusgaser på vår planet.
Läs också: Zero Waste är ingen tävling. 10 enkla saker du kan göra för att leva mer hållbart.
8 grejer som du kan göra redan idag om du vill fortsätta andas:
- Hjälp till att skydda plankton genom att minska dina utsläpp: använd mindre energi, kör mindre bil, ät mindre kött.
- Kräv att företag slutar förstöra områden på land och i havet! Skriv mejl och publicera inlägg på sociala medier. Bli deras pain in the ass.
- Engagera dig för hållbart fiske: köp bara MSC-, ASC- och Krav-märkta produkter.
- Använd mindre plast: bring your own, uppmana din handlare att ta in plastfria produkter, rösta på en plastfri framtid med hjälp av din plånbok (vägra plastförpackat).
- Ät mindre kött och välj kravmärkta produkter för att skydda regnskogen. Svenska kor, grisar och kycklingar (som inte är Kravmärkta) äter stora mängder soja och palmolja från tropikerna, vilket leder till avskogning.
- Många grödor som odlas i tropiska områden påverkar också regnskog negativt, exempelvis kaffe, te och bananer. Du kan främja en mer hållbar och regnskogsvänlig odling av dessa genom att välja Kravmärkta alternativ.
- Köp enbart FSC-märkta träprodukter. Forest Stewardship Council, FSC, är den enda internationella märkningen av skogsråvara som kräver social, ekologisk och ekonomisk hänsyn av skogsbruket.
- Hjälp till att skapa medvetenhet! Prata med andra om varför det är viktigt att skydda hav och regnskogar. Dela gärna den här artikeln!
Källa: https://www.nationalgeographic.org, www.wwf.se, http://raddaregnskog.se, cc Flickr Forest Defender, https://talkyseries.it