Är det möjligt att leva med minimalt avfall när man bor i lägenhet? När man inte har ett uthus där man kan slakta och stycka en gris. Och ingen trädgård med plats för varmkompost. När man saknar garage med plats för lagerhyllor som härbärgerar återvinningskärl och sopsortering. Kan man verkligen leva klimatsmart fyra trappor upp utan att behöva ha bokashi-hinken i vardagsrummet?
Jag skulle vilja säga att begränsad yta snarare uppmuntrar en avfallsminimerad livsstil, eftersom man i lägenhet mest hela tiden påminns om att just begränsa sig. Begränsa vad man tar in, vad man behåller och hur länge utkorgen får vara fylld innan den måste bort.
I en lägenhet är det ännu mer viktigt att ha struktur på sin återvinning och sin skräphantering. Här kommer därför tips på hur du kan organisera en källsorteringsstation på liten yta.
Stapla återvinningskärlen på varandra
I ett hörn av köket har jag min pappersåtervinning plus en bokashi-hink för matavfall. (För det mesta har hinken dock sin plast på en hylla i städskåpet bredvid). Underst står lådan där jag lägger kartonger av olika slag och ovanpå den ett lite mindre uppsamlingskärl för papper.
Jag har ingen dagstidning, en Nej tack till reklam-skylt på brevlådan och har avbeställt papper från banker och myndigheter för att istället ta emot dem digitalt, så jag slipper de vansinniga mängder papper som annars kan bli. Dock kommer det en hel del gratistidningar, räkningar och andra informationsbrev som måste sorteras. För att inte tala om alla barnteckningar. De bästa sparar vi digitalt och sedan återvinner vi originalen.
Sortera i utdragslåda
Så här ser mitt sopskåp ut. I en utdragslåda under diskbänken förvarar jag sopor, plast-, metall-, batteri- och glasåtervinning samt påsar och diverse förpackningsmaterial.
1.Plast
Kärlet för plast är tyvärr det som fylls först. Hur mycket jag än kämpar med förpackningsminimering när jag handlar så smyger det sig ändå på kopiösa mängder med plast. För att ytterligare råda bot på det försöker jag fasa ut vissa plastförpackningar i skafferi och kyl och frys, till exempel plastflaskor och färdigmat.
2. Metall och batterier
Metall och batterier är av naturliga skäl den del av återvinningen som tar minst plats. De delar därför utrymme med varsitt lite mindre återvinningskärl.
3. Sopor
Jag delar upp mina sopor i två kärl. Framförallt är det för att jag inte riktigt kan förlika mig med att jag som tygblöjar mina barn tvingas ta hand om så mycket engångsblöjor. Skälet är två:
- Vi använder engångsblöjor nattetid för att inte riskera att blöjan måste bytas mitt i natten.
- Barnen får vanliga blöjor när dagis byter och kommer alltså hem i plastblöjor varje dag.
Kärlet för övriga sopor innehåller inte längre så mycket. För det första är det nästan bara torra saker där, eftersom matresterna går i bokashi-hinken. Torktumlarludd, kuvert, kvitton som ofta printas på termopapper och därför inte kan återvinnas, klisterlappar av olika slag, tejp och liknande.
4. Glas
Jag använder en praktisk flaskväska från Reisenthel till de få petflaskor, glasflaskor och glasburkar som jag skickar till glasåtervinningen. (En liknande väska finns också här). Pet-flaskor köper jag nästan aldrig och ofta behåller jag merparten av glasburkarna till matlådor eller annan livsmedelsförvaring. Därför återvinner vi inte glas så ofta.
5. Påsar och förpackningsmaterial
Slutligen har jag ett kärl för påsar och förpackningsmaterial som jag återanvänder. Plastpåsen fick jag ett Tradera-köp i och den kan jag återanvända om jag själv ska skicka något. Papperspåsarna använder jag att ta ut pappersåtervinningen i, och sedan åker de tillbaka ner i lådan igen.
Andra sätt att förvara din återvinning
Även om du bor i lägenhet och saknar ekonomiutrymmen av typen förråd, källare eller garage så kan du sätta upp en återvinningsstation hemma. Här visar jag några andra smarta lösningar som inte tar mycket plats.
Tydliga källsorteringsbagar
Hos Smarta saker hittar du dessa sorteringsbagar för källsortering. Du har en olikfärgad kasse för varje typ av avfall.
Du måste inte heller lasta i källsorteringen i någon annan typ av påse, utan när de är fulla är de enkla att bära direkt till återvinningsstationen.
Skyddande behållare för glas och metall
Med en ReEasy källsorteringsväska återvinner du glas och metall enkelt och utan risk utan risk för att skära dig. ReEasy är en källsorteringsväska med två behållare som du tömmer direkt genom hålet i sopsorteringscontainrarna.
Du kan på så sätt slänga 15 barnmatsburkar och andra glasgrejer i ett svep, eller hiva ner alla konservburkar, lock och andra otäcka metallförpackningar i sorteringskärlen utan att ta i dem. Behållarna har handtag i botten så du inte skall tappa ned dem i sopcontainern. Flaskor och större burkar får plats i väskans lediga fack.
Textilåtervinning
Alla använder vi kläder dagligen och förr eller senare växer vi antingen ur- eller sliter ut dem.
Vad gör man då med de plaggen man inte ger bort, säljer eller sparar? Tyvärr slänger de flesta dessa kläder direkt i soporna, men det finns ett betydligt bättre sätt!
Återvinningsväskan är både snygg att ha hängandes framme brevid tvättmaskinen eller garderoben och det blir mer motiverat att slänga ner alla dessa kläder där istället för att slänga dem.
Ta sedan med dig väskan till återvinningsstationen, en hjälpinsamling eller till en butik som tar emot gamla kläder och textilier. De tar emot kläderna och sorterar ut det som går att använda och återvinner resten. Du kan även få en rabattkupong från vissa ställen som tack.
Återvinningsväskan kan du även använda som shoppingkasse och du behöver inte använda ytterligare en engångsplastpåse.
Vi använder Källklart, ett återvinningshjälpmedel jag tog fram själv just för att jag tyckte att källsortering var nödvändigt, men skrymmande, krångligt och kladdigt.
Supersmidigt då allt kan bäras iväg på en gång, tömningen är kladdfri då man kan dumpa hela innehållet utan att ta i förpackningarna igen och den får plats i stort sett var som helst då den kan stå framme utan att skämmas för sig.
Vi har den på golvet precis vid diskbänken så slipper vi mellanlandningen där som man ofta ser. Den får plats i vårt underskåp, men vi tycker ändå det är smidigare att ha den på golvet – dessutom får vi då plats med en massa annat där inne.
Vilket bra och informativt inlägg! Jag har bara en invändning: När jag tar med textilåtervinning till HM måste de ha den i en plastpåse man kan knyta. Jag har försökt med tygpåse (som jag vill ha tillbaka) och pappkasse men då vill de inte ta emot. Bara plastpåse. Annars tar de över kläderna i deras egna plastpåsar och lägger i lådan. Vilket jag tycker känns som precis samma sak som att jag skulle ta med i en plastpåse. Därför har vi numera alltid texilåtervinningen i just plastpåse som går att knyta 🙂
Tusen tack för din kommentar! Trist av HM. Då skulle jag nog överväga att byta återvinningsställe…
Vi har textilåtervinning på vår sopcentral och även där vill de ha textilierna i en hopknuten plastpåse! Man kan ju undra varför…?
Verkligen. Lämna till välgörenhet istället. De kräver ingen plast.
Hur tycker du att den bokashi-hinken fungerar? Har du haft den länge? Jag värderar om jag ska komplettera min maskkompost med bokashi 🙂 Maskkompost går ju också att ha inne om en vill förresten och det behöver inte ta så stor plats:)
Tycker absolut att det är värt ett försök. Bokashi blir jord snabbare än maskar, om jag har förstått det rätt. Bäst funkar det om bokashin får stå och fermentera minst 3 veckor, helst 4, istället för rekommenderade två. Jag har haft min i ett halvår ungefär och kommer skriva mer om den när jag känner att jag har mer erfarenhet och har fått rejäl snurr på den. Själv intresserad av att komplettera med maskkompost. Kräver den mycket skötsel och plats?