Hur länge kan du undvika engångsplast? Var med i sommarens plastutmaning och byt till plastfria produkter som gör stor skillnad.

Nu i juni lanserar UK-baserade The Marine Conservation Society sin “plastic challenge”, vilket går ut på att undvika engångsplast och plastförpackningar för en dag, en vecka eller en månad.

Syftet är självklart att sätta fokus på plastföroreningarna i haven, (närmare bestämt 8 miljoner ton plast varje år), men samtidigt också marknadsföra organisationens arbete, värva nya medlemmar och samla in bidrag till verksamheten.

Alla kan vara med, oavsett var man bor eller hur mycket/hur länge man vill leva plastfritt. Anmäl ditt deltagande på www.mcsuk.org/plasticchallenge och dela dina upplevelser av ditt nya plastminimerade liv under hashtaggen #plasticchallenge.

Obehagliga fakta.

• 8 miljoner ton plast tillförs haven varje år. Plasten bryts ner i allt mindre bitar, men försvinner aldrig. Sälar, delfiner och sköldpaddor äter plast eftersom de misstar det för riktig mat.
• Gifter klibbar fast vid plast, plast äts upp av fiskar och därefter gör gifterna entré i näringskedjan. Gifter, till exempel PCB, har visat sig skada reproduktionsförmågan hos isbjörnar. Det säger sig självt att dessa gifter påverkar även oss. Andelen män med reproduktionsproblem har ökat avsevärt de senaste 10-20 åren.
• Du äter plast! Mikroplaster har hittats i ostron, musslor och skaldjur.
• Sjöfåglar förväxlar ofta mikroplast med fiskägg och matar sina ungar med dem.
• Plastföroreningar stannar inte kvar i länder där de skapas. De flyter med strömmar, förs bort av vindar eller dumpas av skrupelfria företag på avlägsna platser. Det innebär att vi måste arbeta globalt för en plastfri värld.

Okej då, jag är med. Men bara så vi är överens, vad räknas egentligen som engångsplast?

Engångsplast är sådant som vi använder hela tiden. Plasttandborstar, schampoflaskor, plast kring maten vi handlar, blöjor, påsar, sugrör, take away-muggar, gladpack och andra typer av plastfilm, tejp, plåster, vitamin- och medicinförpackningar. Listan kan göras oändlig.

Från och med 1 juni 2017 får vi svenskar faktiskt hjälp med att reducera vår plastanvändning. En ny EU-förordning träder i kraft som tvingar handeln till att ta krafttag mot plastpåseanvändningen. Hur det ska gå till kan du läsa här: Ny lag tvingar handeln att dramatiskt minska bruket av plastbärkassar.

Engångsplast jag normalt köper men som jag ska försöka undvika i juni.

Jag har plastbantat hemma under några års tid. Nu börjar tillvaron bli relativt plastfri, men jag har inte helt lyckats med att utesluta plastförpackningar ur mitt liv. Mina värsta engångsplastbovar kommer från förpackningar till ost, toappapper, vin på bag in box, frysta grönsaker, tortillabröd och kött.

Under juni ska jag dock försöka fasa ut engångsplast genom att:

• Köpa vin på flaska.
• Hitta en ostbutik med rimliga priser. Jag har hört talas om en och ska undersöka saken närmare. Eftersom vi konsumerar mycket ost hemma tycker jag inte att ost för 300 kronor kilot är ett alternativ när kyldiskens ost kostar 59 kronor kilot.
• Avstå helt eller handla kött över disk. I min lokala butik brukar jag kunna hitta smörgåsskinka i den manuella delin till rimligt pris. Ska spana efter vanligt kött till okej pris.
• Besöka Bondens egen marknad och handla närodlade grönsaker.

Tortillabröd har jag dock ingen aning om hur jag ska komma åt att köpa utan plastförpackning. Gissar att jag i så fall får börja baka dem själv. Nu har jag ett lager i frysen som nog kommer räcka ett tag, men möjligen kommer tortillabröd bli det område där jag inte klarar av att undvika engångsplast.

Jag hoppas dock att plastutmaningen ska hjälpa mig att etablera nya vanor som kan leva vidare även när juni månad och plastutmaningen är över.

Shoppa enkla byten.

I vår moderna värld är det extremt svårt att undvika plast helt och hållet. Dock går det att väsentligt minska sin plastkonsumtion. Både genom att undvika förpackningar, men också genom produkter som hjälper till att minska behovet av engångsplast.

Här är några enkla (och i långa loppet ekonomiska byten).

• • • • Vattenflaska (ta med ditt eget vatten snarare än att köpa vatten på flaska)
      • Menskopp (Visste du att tamponger och bindor innehåller plast? Byt till en menskopp i medicinskt silikon).
      • Bambutandborste med aktivt kol för vitare tänder (Haven svämmas över av gamla tandborstar. Skaffar du däremot en tandborste i bambu lägger du den bara på komposten när du har använt klart den).
      • Schampotvål (Räcker tre gånger så länge som en schampoflaska, läcker inte och innehåller varken SLS eller förvaras i engångsplast.
      • Sugrör i metall.
      • Diskborste i trä (Samma sak som med bambutandborsten. När du är klar med den går den att kompostera).
      • Frukt- och grönsakspåse (Slipp butikens otrevliga och sladdriga plastpåsar när du handlar frukt och grönt. Packa i dina egna återanvändningsbara påsar istället och spara MASSOR av plast på en månad).
      • Tygpåse Turtle Bag (Samma som ovan. Spara plast och miljö. Packa trevligare i en påse där en del av försäljningsintäkterna går till arbete för rena, plastfria hav).
      • Förvaringslådor i glas (Mat och plast = dålig kombo eftersom kemikalierna i plasten läcker in i maten, särskilt om du värmer din mat i en plastlåda. Dessutom håller lådor i glas oändligt mycket längre än plastlådor. Du kan frysa in i glas, packa din lunch i dem eller hålla ordning på rester i kylen. Eftersom du kan se vad en glaslåda innehåller är det också mindre risk för bortglömd mat som ligger och möglar).

Är du med i #plasticchallenge? Skriv “JA!” i kommentarsfältet nedan.

Photo credit: National Geographic, plasticpollutioncoalition.org, arla.se