Tygblöjan som vallöfte. Vilket parti blir först med att utlova ett klimatsmart tygblöjebidrag?

Bebistiden i vårt moderna samhälle är ofta en av de mest avfallstyngda perioderna i en människas liv. Bara i Sverige används årligen 420 miljoner engångsblöjor. Ett blöjberg utan dess like alltså som produceras, paketeras, fraktas och snabbt slängs bort. Det är därför av stor vikt att sprida kunskapen om att tygblöjor, till skillnad från engångsblöjor, gynnar klimat, hälsa och ekonomi. Och politikerna bör också främja tygblöjeanvändning för folkhälsans, ekonomins och miljöns skull. Vilket parti blir först med tygblöjan som vallöfte genom att utlova ett klimatsmart tygblöjebidrag?

Engångsblöjor rimmar dåligt med den svenska miljöbalken.

EU-kommissionen föreslog strax innan jul 2015 en handlingsplan för cirkulär ekonomi. Avfallstrappan, som den kallas, är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och styr hur avfallet ska tas om hand. De olika stegen i trappan visar hur vi ska fokusera och vilka åtgärder som bör prioriteras. Att minimera mängden avfall, som är det översta steget, är det man helst ska göra. I andra hand ska man återanvända avfall, sedan återvinna, därefter energiutvinna och som sista steg skicka avfallet till deponi.

Engångsblöjor som går till förbränning hamnar alltså på det näst minst önskade steget. Dessutom har de lågt energivärde eftersom det fuktiga innehållet fungerar dåligt vid förbränning. Och i de länder där engångsblöjorna går till deponi tar det 500 år att bryta ner en blöja. Engångsblöjor svarar helt enkelt dåligt mot det styrande EU-direktivet.

Det är heller inga små mängder avfall vi talar om. Ett barn förbrukar i snitt sex blöjor per dygn. Använder det blöjor till 3 års ålder betyder det i runda slängar 5 500 blöjor. Det motsvarar en avfallsmängd på över ett ton blöjskräp per barn.

Läs mer: Tygblöjor och Zero Waste. Så funkar det.

Norskt bidrag till tygblöjor finansieras delvis av avfallsbolagen.

I Norge har 111 kommuner av 428 (alltså en dryg fjärdedel) infört en form av ekonomisk ersättning på upp till 1 000 norska kronor som betalas ut som engångsbelopp till de hushåll som använder tygblöjor. Bidraget är delvis finansierat av avfallsbolagen, som ju också vinner på att hantera mindre blöjskräp. Detta är också huvudanledningen till att kommunerna vill dela ut ekonomiska bidrag till tygblöjeanvändare: att tygblöjor har så pass stora miljömässiga fördelar när det kommer till sophantering.

I Belgien ger 40 procent av städerna en liknande summa i tygblöjebidrag och i Storbritannien är tygblöjor momsbefriade. I Finland får alla nyblivna föräldrar en tygblöja av staten i den populära Moderskapsförpackningen, vilket är ett startkit med allt ifrån bebiskläder till att förpackningen i sig kan användas som säng åt den nyfödda bebisen. Tidigare låg det engångsblöjor i denna, men det har man numera plockat bort till förmån för den miljömässigt mer hållbara tygblöjan.

Varför politikerna bör göra tygblöjan till ett vallöfte.

Det är av stor vikt att sprida kunskapen om att tygblöjor till skillnad från engångsblöjor gynnar klimat, hälsa och ekonomi. Och för att nå dit behöver personal på BB-avdelningar, förskolor och BVC få mer kunskap om alternativen för att främja snarare än att motverka tygblöjeanvändning. Politiken bör främja tygblöjeanvändning för folkhälsans, ekonomins och miljöns skull och göra tygblöjan till ett klimatsmart vallöfte.

Med tanke på att det enbart finns fördelar med ett minskat användande av engångsblöjor bör det parti som vinner valet i höst också se över incitamenten för att underlätta för fler att gå över till tygblöjor. Antingen via statliga bidrag, delvis finansierade av avfallsbolagen, eller via allmänna upplysningskampanjer.

Engångsblöjan – en kemikaliebomb.

Precis som det finns många anledningar till att gå över till tygblöjor så finns det också mängder av skäl till att dissa engångsblöjorna. Visste du till exempel att engångsblöjor ökar risken för urinvägsinfektion, förstoppning, höftproblem från tunga blöjor och hämning av barnets gångutveckling?

Många barn som använder engångsblöjor drabbas också av blöjeksem eftersom engångsblöjan inte andas och ventilerar, (vilket en tygblöja gör). Med engångsblöjor kommer också en rad hormonstörande kemikalier, som konstant ligger an mot mot barnets hud.

Bloggen Kemikaliekollen har redogjort för innehållet i en engångsblöja:

“Engångsblöjan består av följande material: blöjkärna av cellulosa och superabsorbenter. Det sistnämnda är små plastkulor som kan suga upp 100 gånger sin egen vikt. Därför känns blöjan torr, även om den innehåller mycket urin. När cellulosan framställs används svavelhaltiga kemikalier, som exempelvis sulfat, sedan bleks också cellulosan med t ex kloroxider eller väteperoxid. Polypropen, polyeten och superabsorbenterna som finns i blöjan framställs av olja, ibland naturgas, via raffinering. Olika tillsatser kan tillsättas för att produkten ska få särskilda egenskaper. Lycra kring benen för att motverka läckage. Blöjans baksida är oftast gjord av polyetenplast som släpper igenom luft men är vattentätt. Utanpå det kan det förekomma ytterligare ett plastlager av polypropen. Tejpremsorna består även de av plast, gummi och klister. Själva blöjförpackningen är av plast, oftast polyeten. All denna plast kräver hög energi vid tillverkningen och dessutom är en viss del av materialet inte nedbrytbart.

Engångsblöjor kan innehålla flertalet restkemikalier som tributyltenn, tolune, xylene, ethylbenzene, styrene, och isopropylbenzene. Dessa kan bl a vara rester från cellulosamassan eller tillsatts under produktionen, för att ge olika egenskaper. Man har vid ett antal  studier från bland annat Tyskland & USA funnit att dessa kemikalier är hormonstörande (1999: Greenpeace), kan ha inverkan på pojkars spermietillverkning och ge andningssvårigheter (1999: “Archives of Enviromental Health”). ”

Alla fördelar med tygblöjor.

• Barn som använt tygblöjor blir i allmänhet torra tidigare.
• Barnet slipper kontakt med kemikalier och plaster.
• Du har alltid blöjor hemma.
• Barnets hud mår bättre av att få andas genom naturliga material. Tygblöjebarn har sällan blöjeksem.
• Tillverkning av engångsblöjor är en stor miljöbelastning som du undviker om du använder tygblöjor. En brittisk undersökning visar att tygblöjor ger upphov till endast 62 procent av det beräknade koldioxidutsläppet för engångsblöjor under samma tid.
• Det är ekonomiskt fördelaktigt med tygblöjor, och ännu mer om du får fler barn senare. Engångsblöjor kostar under en blöjperiod 10-20 000 kronor per barn. En uppsättning tygblöjor går på bara några tusenlappar, beroende på om du köper nytt eller begagnat.
• Tygblöjor läcker inte lättare än vanliga plastblöjor, så som många tror, utan snarare tvärtom: tyget håller kvar innehållet i blöjan mer effektivt än en engångsblöja.
• Kommunerna sparar pengar på sin sophanteringen om fler föräldrar använder tygblöjor.
• Förskolorna minskar också sin sopmängd och får fler torra barn tidigare.

Finns det fler fördelar med tygblöjor? Fyll gärna på i kommentarsfältet här nedan!