Zero waste baby. 10 tips för hur du nollar bebisens klimatavtryck.

En människa påverkar klimatet på jorden bara genom att födas och andas. I vår del av världen utvecklas dessutom ofta bebistiden till en av de mest avfallstyngda perioderna i en människas liv. Men det behöver inte vara så. Här kommer 10 tips för hur du minimerar avfallet som följer med skötseln av en bebis. Continue reading “Zero waste baby. 10 tips för hur du nollar bebisens klimatavtryck.”

Dejta utan klimatavtryck. Den fullständiga guiden till en avfallsminimerad dejt.

Dejting kan vara nog så svårt i traditionell tappning. Att dejta avfallsminimerat kräver än mer förberedelser och skapar vissa utmaningar som det gäller att lära sig bemästra. Dock är det inte omöjligt. Steg för steg går vi igenom hur du kan tänka och agera för ett så minimalt klimatavtryck som möjligt på dejten. Allt ifrån hur du träffar någon till vad som händer efter frukosten dag nummer två. Continue reading “Dejta utan klimatavtryck. Den fullständiga guiden till en avfallsminimerad dejt.”

Hårda fakta om hållbart sex

Alla hjärtans dag närmar sig. Den 14 februari ska vi under tjugofyra heta timmar under en annars ganska kylslagen månad (be)visa hur mycket vi älskar och uppskattar varandra.

Låter jag ironisk? Jo, jag tycker nog att Valentine’s Day som dagen heter på engelska mest är importerat kommersiellt dravel. Men visst, jag ska jobba på att hitta min romantiska sida. Det får bli ett slags löfte. Nästa år kanske jag fyller bloggen med hjärtformade kort och badbomber, men tills dess får du hålla tillgodo med lite hårda fakta och könlöst konstaterande om hållbart sex. Continue reading “Hårda fakta om hållbart sex”

Kassakvitton – våra dolda miljöbovar. Så fixar du en klimatsmart kvittolåda.

Ett kvitto är ett litet papper, men med tanke på att det i Sverige årligen skrivs ut närmare 1,5 miljarder kvitton på papper, så genererar kvittoutskrifter en stor mängd avfall som till råga på allt inte kan återvinnas. Anledningen är att kvitton printas på särskilt så kallat termopapper som behandlats med kemikalien bisfenol A (BPA). Continue reading “Kassakvitton – våra dolda miljöbovar. Så fixar du en klimatsmart kvittolåda.”

Kemikaliebanta badrummet. Så här gör du din egen deo.

Jag har tidigare skrivit om hur jag har gjort slut med min kommersiella deo och hur min kropp då sakta men säkert slutade att producera illaluktande svett.

Kommersiella deodoranter innehåller ämnen som aluminium som är kopplat till bland annat cancer och Alzheimers, propylen glykol som kan skada det centrala nervsystemet och parabener som är cancerogena och skadar miljön. Inget av det här är något som jag vill smörja in mina armhålor med. Tack men nej tack.

Känner du samma sak? I så fall är det dags att kemikaliebanta i badrummet. Här nedan får du recept på en hemmagjord och giftfri deodorant. Continue reading “Kemikaliebanta badrummet. Så här gör du din egen deo.”

Naturen är sjuk men behöver inte din medicin. Så här återvinner du dina läkemedel.

250 ton läkemedel kastas i hushållsavfallet eller spolas ner i våra toaletter varje år, bara i Sverige. Ajabaja! säger kemtvätten om det beteendet. Överblivna läkemedel kan nämligen ställa till med stor skada i naturen. Eftersom reningsverk inte klarar att helt rena avloppsvattnet från läkemedel, kan de spridas till grundvattnet, sjöar och vårt dricksvatten. Det finns också en risk för oönskad spridning och läckage till miljön via hushållssoporna. Continue reading “Naturen är sjuk men behöver inte din medicin. Så här återvinner du dina läkemedel.”

Prosit! 5 sätt att giftminimera förkylningen.

Förkylningstider.

Du vet hur det är de där dagarna när förkylningen härjar som värst. Du förbrukar en till synes oändlig mängd pappersnäsdukar och snoriga bitar toapapper. De samlas i en hög framför dig på soffbordet där du ligger under en filt i soffan och med matt blick tittar på mormonsåpor på TiVo, samtidigt som du puffar nässprej och suger i dig halstabletter som en annan Nezeril- och Zyx-pundare. Continue reading “Prosit! 5 sätt att giftminimera förkylningen.”

Kemikalierna i dina kläder och hemmets tyger: textiltoxisk ordlista

Ofta läser vi larmrapporter i tidningarna om olika miljö- eller hälsofarliga ämnen som har upptäckts i textiler. Dock är det en djungel av samlingsnamn och beteckningar och det kan vara svårt att bedöma ämnenas skadlighetsgrad. Som konsument måste man vara närapå hobbykemist för att fatta. Dessutom måste man vara beredd på att göra djuplodande efterforskningar kring innehållet, för att överhuvud taget ha en chans att göra adekvata bedömningar av textilens riskprofil.

Det här inlägget innehåller en översikt av ett antal gifter och toxiska grupperingar som kan finnas i textil. Fakta är hämtad från Kemikalieinspektionens rapporter Antibakteriella substanser och azofärgämnen i varor” samt “Farliga kemiska ämnen i textil – förslag till riskhanterande åtgärder“. Jag har försökt att strukturera informationen i mer lättbegriplig och komprimerad form. Tanken är att om du skummar igenom vad som står här, så behöver du inte göra hela jobbet med att plöja 85 sidor rapporter på egen hand.

Kunskap om gifter hjälper dig att göra aktiva val när du konsumerar

Syftet med den textiltoxiska ordlistan är att om du har grundläggande kunskaper om vilka gifter som kan finnas i textilier, så kan du också ställa frågor om innehåll och bättre bedöma vilken typ av risk du eller dina barn utsätts för. Med kunskap kan du helt enkelt göra fler aktiva val när du köper textilier.

Håll i dig. Nu börjar kemilektionen!

26979057383_dcc8919a9d_o

Du har rätt att få veta när du exponeras för skadliga ämnen

Eftersom det idag inte finns några krav på eller någon standard för innehållsförteckning av kemikalier i textilier, kan du som konsument inte på något enkelt sätt välja bort att köpa textilier som är skadliga för hälsan. Dina kläder, lakan och andra hemtextilier kan mycket väl innehålla något av de över 350 ämnen i textiltillverkning som Kemikalieinspektionen klassat som “ämnen med särskilt farliga egenskaper”.(Kemikalieinspektionen kallar detta för ett marknadsmisslyckande).

Dock har du rätt att begära ut information om textilierna innehåller ett skadligt ämne. Läs mer om hur du går tillväga här: Idag kan du inte välja bort textil som är skadlig för hälsan. Så här gör du för att kräva förändring!

EU:s regelverk omfattar inte importerade varor

Tyvärr är det så att bara för att vi inom EU har regler för vilka kemiska ämnen som får användas vid textiltillverkning, så är inte alla textilier i svenska butiker kemikaliemässigt “säkra”. EU:s regelverk för användande av kemikalier i textiltillverkning (Reach) reglerar nämligen bara kemikalieanvändning för textilier som produceras inom EU. Dock är de flesta textilvaror på EU-marknaden (cirka 80 procent) tillverkade utanför EU och omfattas därmed i lägre grad av Reach, vilket begränsar den information som finns tillgänglig för ämnena och den möjlighet vi har att skydda oss från otrevliga kemikalier via textilier.

Ett exempel är Nonylfenoletoxilat som används i olika tvättprocesser när textilier tillverkas. Det hamnar i våra vattendrag när rester av ämnet tvättas ur textilierna. Kemikalieinspektionen (KEMI) uppger att när nonylfenoletoxilat bryts ner, bildas nonylfenol som är ett misstänkt hormonstörande ämne och är giftigt för vattenlevande organismer. Ämnet får med några få undantag inte användas inom EU, men det kommer hit genom import av textilier från länder utanför EU.

I nästa stycke hittar du den textiltoxiska ordlistan. Scrolla vidare!

28120658525_d8922c7f6d_o

Textiltoxisk ordlista*

*Denna lista har inte ambitionen att på något sätt vara en fullständig katalog över skadliga substanser i textilier, utan listar enbart ett urval av toxiska ämnen och grupperingar.

  • Azo-färger: inom EU har man förbjudit behandling av vissa textilvaror och läderartiklar med azofärgämnen som kan avge cancerframkallande arylaminer. Färgämnet kan brytas ner till arylaminer dels med hjälp av kroppens egna enzymsystem och dels under inverkan av ljus och hög temperatur, t ex under lagring. Det är troligen så att arylaminer som avges från ett azofärgämne kan tas upp av huden och ackumuleras i kroppen. Risk för exponering finns alltså då man bär klädesplagg eller accessoarer som innehåller azofärgämnen, eller då man sover i sådana sängkläder. Vissa av arylaminerna bedöms även kunna ge allergi vid hudkontakt, irritera ögon, vara giftiga vid inandning och förtäring eller mycket giftiga vid inandning, hudkontakt och förtäring. Några av arylaminerna har också bedömts vara giftiga eller mycket giftiga för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.
  • Biocider: Biocidprodukter är bekämpningsmedel som används för att kontrollera skadliga organismer. Det förekommer att biocider används i textil för att ge dessa antibakteriella och andra egenskaper. Exempelvis kan träningskläder behandlas med biocider för att motverka uppkomsten av svettlukt. Det har visat sig att biocider kan frigöras från textilier under tvätt. EU:s biocidförordning innehåller regler om EU-godkännande av verksamma ämnen i biocidprodukter samt produktgodkännande för försäljning och användning av biocid-produkter.
  • Formaldehyd: kan finnas i textilier och kläder för att hindra att de blir skrynkliga eller för att fixera färgen. Formaldehyd kan ge allergi.
  • Ftalater: mjukgörare i plast, finns till exempel i plasttryck på tröjor eller underkläder. Reproduktionstoxiskt, det vill säga att ftalater kan påverka testiklarna och skapa svårigheter att få barn. Misstänks också vara hormonstörande. Läs mer om ftalater här: Skippa plasttrycket på ungens tröja om du någonsin vill få barnbarn. [Allt du inte vill veta om ftalater] och här: Här härjar ftalaterna fritt! Hela listan på sådant du ska undvika.
  • Isotiazoliner: ämnesgruppen används frekvent som konserveringsmedel i exempelvis färger och lacker, kosmetiska produkter och inom pappers- och massaindustrin (som slembekämpningsmedel). I höga koncentrationer är flera av dessa ämnen mycket giftiga. De är svårnedbrytbara i miljön och vissa av dem kan orsaka allergier, exempelvis har blandningen med handelsnamnet Kathon® bedömts inom EU som allergiframkallande redan i halter från 15 ppm (parts per million). Det finns även andra isotiazoliner med allergiframkallande egenskaper, varav en i enstaka fall visat sig användas som antibakteriell substans i textilier.
  • Kvartära ammoniumföreningar: används ofta i hårschampoo och sköljmedel. De är vanligtvis irriterande och en del av dessa ämnen kan ge allvarliga ögonskador. Att tillsätta sköljmedel vid tvätt kan alltså göra att en tidigare “ren” textil kan få otrevliga egenskaper.
  • Krom: läderskor kan innehålla krom som kan orsaka allergiska reaktioner.
  • Latex: kan finnas i kläder och kan orsaka allergiska reaktioner.
  • Triclosan: antibakteriell substans som förhindrar bakterietillväxtsom har hittats i till exempel strumpor och sportkläder. År 2000 tog Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet gemensamt avstånd från antibakteriella substanser som inte var tillräckligt utredda och flera av de stora dagligvaruhandlarna tog bort antibakteriella varor från sina hyllor, dock med undantag för tandkrämer och acneprodukter. Triclosan anses irriterande och miljöfarlig och har i EU:s substansdirektiv fått riskfraserna ”Irriterar ögonen och huden” respektive ”Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön”. Farhågor finns om att ämnet kan bidra till att öka resistensen hos bakterier.
  • Zinkpyrition och silver: antibakteriella substanser som är dokumenterat giftiga för vattenlevande organismer. Man ska komma ihåg att bara för att silver är ett grundämne så hindrar det dock inte ämnet från att utgöra en risk. I vissa industrialiserade områden balanserar halterna av silver redan idag på gränsen till koncentrationer som ger effekter i miljön.

Grupperingar/förkortningar

  • CMR: ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska.
  • Högfluorerande ämnen/PFAS: Högfluorerade ämnen är extremt svårnedbrytbara och kan vara mer eller mindre bioackumulerande. Några är klassificerade som skadliga för fortplantningen. För endast en bråkdel av dessa ämnen, finns det tillgänglig grundläggande kunskap om deras farlighet. Högfluorerade ämnen har många användningar och förekommer bland annat i textil.
  • PBT: Persistent, Bioaccumulative, Toxic. Kemikalier med PBT-egenskaper är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska).
  • PoPs: Persistent Organic Pollutants. 23 ämnen som anses vara särskilt problematiska på grund av sina hälso- och miljöfarliga egenskaper. De regleras i EU:s förordning om långlivade organiska föroreningar och är ämnen som består av långlivade organiska föroreningar som kan ge upphov till effekter som cancer, reproduktions- och utvecklingsstörningar. Inte alla men vissa av ämnen som omfattas av POPs-förordningen kan förekomma i textil. Detta gäller exempelvis PFOS, vissa bromerade flamskyddsmedel (PBDE:s) och klorparaffiner.
  • SVHC-ämnen: gruppering av ämnen i EU:s kemikalieförordning Reach som inkluderar ämnen som har allvarliga och ofta bestående skador på människors hälsa eller miljön. Det är bland annat ämnen som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, persistenta (långlivade eller svårnedbrytbara) eller kan ha andra allvarliga egenskaper såsom hormonstörande. De brukar benämnas som ”ämnen som inger mycket stora betänkligheter”. Exempel på ämnen med särskilt farliga egenskaper som kan finnas i textil är bromerade flamskyddsmedel (t.ex. hexabromocyclododekan och dekabromdifenyleter), ett antal ftalater, nonylfenoletoxilater (NPEO) och dess derivat och perfluoroktansulfonat karboxylsyra (PFOA).
  • vPvB: Very persistent and very bioaccumulating. Kemikalier som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande, dvs. lagras i vävnader.

Photo credit: Framed Red. via photopin (license), Stylish walk. via photopin (license), Kokon toZai via photopin(license)

Källa: Kemikalieinspektionens rapport “Antibakteriella substanser och azofärgämnen i varor” 2005 samt rapportenFarliga kemiska ämnen i textil – förslag till riskhanterande åtgärder“, 2015.

 

Idag kan du inte välja bort textil som är skadlig för hälsan. Så här gör du för att kräva förändring!

Idag finns inga krav på eller någon standard för innehållsförteckning av kemikalier i textilier. Därmed är det helt omöjligt för dig som konsument att veta vilka kemikalier som har använts i de olika leverantörsleden för att få fram just den där t-shirten, påslakanet eller tyget som du vill ha. Continue reading “Idag kan du inte välja bort textil som är skadlig för hälsan. Så här gör du för att kräva förändring!”