Dejta utan klimatavtryck. Den fullständiga guiden till en avfallsminimerad dejt.

Dejting kan vara nog så svårt i traditionell tappning. Att dejta avfallsminimerat kräver än mer förberedelser och skapar vissa utmaningar som det gäller att lära sig bemästra. Dock är det inte omöjligt. Steg för steg går vi igenom hur du kan tänka och agera för ett så minimalt klimatavtryck som möjligt på dejten. Allt ifrån hur du träffar någon till vad som händer efter frukosten dag nummer två. Continue reading “Dejta utan klimatavtryck. Den fullständiga guiden till en avfallsminimerad dejt.”

Hårda fakta om hållbart sex

Alla hjärtans dag närmar sig. Den 14 februari ska vi under tjugofyra heta timmar under en annars ganska kylslagen månad (be)visa hur mycket vi älskar och uppskattar varandra.

Låter jag ironisk? Jo, jag tycker nog att Valentine’s Day som dagen heter på engelska mest är importerat kommersiellt dravel. Men visst, jag ska jobba på att hitta min romantiska sida. Det får bli ett slags löfte. Nästa år kanske jag fyller bloggen med hjärtformade kort och badbomber, men tills dess får du hålla tillgodo med lite hårda fakta och könlöst konstaterande om hållbart sex. Continue reading “Hårda fakta om hållbart sex”

Kassakvitton – våra dolda miljöbovar. Så fixar du en klimatsmart kvittolåda.

Ett kvitto är ett litet papper, men med tanke på att det i Sverige årligen skrivs ut närmare 1,5 miljarder kvitton på papper, så genererar kvittoutskrifter en stor mängd avfall som till råga på allt inte kan återvinnas. Anledningen är att kvitton printas på särskilt så kallat termopapper som behandlats med kemikalien bisfenol A (BPA). Continue reading “Kassakvitton – våra dolda miljöbovar. Så fixar du en klimatsmart kvittolåda.”

Kemikaliebanta badrummet. Så här gör du din egen deo.

Jag har tidigare skrivit om hur jag har gjort slut med min kommersiella deo och hur min kropp då sakta men säkert slutade att producera illaluktande svett.

Kommersiella deodoranter innehåller ämnen som aluminium som är kopplat till bland annat cancer och Alzheimers, propylen glykol som kan skada det centrala nervsystemet och parabener som är cancerogena och skadar miljön. Inget av det här är något som jag vill smörja in mina armhålor med. Tack men nej tack.

Känner du samma sak? I så fall är det dags att kemikaliebanta i badrummet. Här nedan får du recept på en hemmagjord och giftfri deodorant. Continue reading “Kemikaliebanta badrummet. Så här gör du din egen deo.”

Naturen är sjuk men behöver inte din medicin. Så här återvinner du dina läkemedel.

250 ton läkemedel kastas i hushållsavfallet eller spolas ner i våra toaletter varje år, bara i Sverige. Ajabaja! säger kemtvätten om det beteendet. Överblivna läkemedel kan nämligen ställa till med stor skada i naturen. Eftersom reningsverk inte klarar att helt rena avloppsvattnet från läkemedel, kan de spridas till grundvattnet, sjöar och vårt dricksvatten. Det finns också en risk för oönskad spridning och läckage till miljön via hushållssoporna. Continue reading “Naturen är sjuk men behöver inte din medicin. Så här återvinner du dina läkemedel.”

Kemtvättstipset: gör slut med din deo

– Du behöver inte deo, säger jag.
– Vad ska jag använda istället? frågar du.
– Inget! Det räcker med att du tvättar dig.

Goda och dåliga nyheter

Sanningen är den att svett i sig inte luktar.

Det är först när svetten kommer i kontakt med bakterier som något händer. Men eftersom vanlig deodorant tar kål på hudens naturliga flora, så gör kommersiell deo att de dåliga bakterierna frodas och därmed framkallar dålig lukt.

Din snabbköps-deo tar alltså bara temporärt bort svettlukten, och försäkrar dig egentligen bara om en sak: att du kommer att fortsätta stinka. Med köpe-deo hamnar du i en ond cirkel där du måste fortsätta att köpa deo. Som sedan gör att du luktar…

Smart affärsidé för tillverkaren, men dåliga nyheter för dig.

De goda nyheterna innebär dock att om du slutar att använda kommersiell deo, så kommer hudens naturliga, goda bakterieflora att återställa sig. Det tar några veckor och kan variera från person till person, men det innebär att din svett inte kommer stinka längre.

“With Ban, you’re more than a woman. You’re a lady“.

12291324955_8f91a8c725_o
A woman’s perspiration. The kind that offends. WTF?!!

Visserligen med några årtionden på nacken, men med den här typen av reklam, (även i modern tappning matas vi fortfarande med liknande budskap), så är det inte konstigt att vi sedan tidig pubertet rollar oss med än den ena än den andra kemiska deon, för att stoppa all naturlig lukt som någonsin kan finnas där.

Trots att det inte finns någon verklighetsförankring i påståendet att “en kvinnas svett väcker anstöt”, (eller att mäns gör det), så är vi idag drabbade av någon slags kollektiv luktpanik utan att det finns någon egentlig anledning till det. Vi köper utan att tveka en marknadsföringsbluff som spelar på människors osäkerhet i en värld där nästan alla naturliga lukter har ersatts av artificiella, tillrättalagda dofter.

Min oplanerade deo-detox

Jag slutade med kommersiell deo under min senaste graviditet därför att jag inte ville utsätta de växande bebisarna i min kropp för kemikalier.

Ett tag gned jag in armhålorna med bara kokosolja, och det funkade rätt bra, eftersom oljan i sig är antibakteriell och gör så att det som får svetten att lukta, det vill säga kontakt med bakterier, försvinner.

Men sedan föddes mina tvillingar och då förvandlades livet till ett kaos med noll tid för mig själv i badrummet. När jag fick min första egna minut typ åtta månader senare, insåg jag att jag inte hade använt deo under hela spädbarnsperioden. (Jag hade inte ens haft tid att tänka den medvetna tanken “och så lite deo på det här”, så det var på sätt och vis en förvånande upptäckt). Men mest förvånande var att jag insåg att jag inte luktade svett längre. Jag var avgiftad.

Tidsbesparande och klimatsmart

Avgiftar du dig själv från deo räcker det alltså med att du tvättar dig under armarna på morgonen. Smart, tidsbesparande, ekonomiskt. #Klimatsmart helt enkelt!

Ett litet PS till dig som inte känner dig helt redo för en deo-detox

Tycker du att det känns för riskabelt att över en natt gå deo-commando? Men att du i alla fall vill ha något som är naturligt att rolla armhålorna med? För dig finns det deodoranter som bara består av mineralsalt. Innehåller inga kemikalier alltså och de sägs funka bra mot de onda luktframkallande bakterierna. Jag har inte prövat själv, men testa gärna och berätta vad du tycker!

Photo credit: 攝影學園外拍 – mikiyo-DP1 – 16 via photopin (license), 1964 Ad, Ban Deodorant for Women’s Perspiration via photopin (license)

Prosit! 5 sätt att giftminimera förkylningen.

Förkylningstider.

Du vet hur det är de där dagarna när förkylningen härjar som värst. Du förbrukar en till synes oändlig mängd pappersnäsdukar och snoriga bitar toapapper. De samlas i en hög framför dig på soffbordet där du ligger under en filt i soffan och med matt blick tittar på mormonsåpor på TiVo, samtidigt som du puffar nässprej och suger i dig halstabletter som en annan Nezeril- och Zyx-pundare.

flu-1006045_1920

Kroppen vill inte kämpa med kemikalier när den är sjuk

Har du tänkt på hur mycket papper som går åt när du är förkyld? Eller hur mycket näsdroppar med kemiskt innehåll som du drar i dig? Eller alla de där sockertoppade halstabletterna med tveksamt innehåll som får hela tungan att domna? Man blir sjuk bara att tänka på det. Därför kommer här några tips på hur du kan kemikalieminimera och återanvända i förkylningstider.

Att leva klimatsmart handlar också om att förenkla tillvaron, även vid sjukdom. Med tipsen nedan kan du koncentrera dig på att bli frisk och stötta kroppens återhämtningsprocess naturligt, istället för att proppa dig full med suspekta kemikalier. När du redan är nedsatt behöver kroppen sannerligen inte fler gifter att tampas med.

1. Börja använda näsdukar i tyg!

tissues

Det är inte mer ohygieniskt att lägga använda tygnäsdukar i en pappers- eller tygpåse när de är använda och sedan tömma ur dem i tvättmaskinen när förkylningen är över, än att pula ner snoriga bitar toapapper i en plastpåse på golvet bredvid nattduksbordet. Du vet ju hur det är när en är förkyld: en snyter ju upp typ en hel regnskog papper på bara ett par dagar. Tänk vilken jätteskillnad du kan göra för miljön om du snyter dig i återanvändbara trasor istället!

Med tvättbara tygnäsdukar slipper du dessutom gnugga in näsan och andningsvägarna med kemikalier som klorblekning, rengöringskemikalier, parfym, bisfenol A, lotioner och allt annat otrevligt som kan finnas i engångsnäsdukar och toapapper. Pappersindustrin är ju som bekant traditionellt en av de mest miljöbelastande verksamheterna i Norden. När  en redan är sjuk behöver en ju inte utsätta sig för ämnen som kan göra en ännu sjukare.

Men du! Gå inte ut och shoppa näsdukar nu, (och om du ändå är på väg trots min avrådan, läs i alla fall det här inlägget om kemikalier i textilier först). Mitt förslag är att du tar ett trasigt lakan eller något annat urtvättat tygstycke i bomull och river lagom stora remsor av det istället. Det behöver inte vara fint eller ha fållade kanter. Du ska bara snyta dig i dem, så gör det enkelt för dig. Du ska ju inte heller överanstränga dig när du är sjuk, eller hur?!

Förvara dina nya näsdukar i en glasburk som Bea Johnson (drottningen av Zero Waste) vars bild jag lånat ovan. Och fixar du en liten tygpåse att lägga de använda näsdukarna i kan du köra in även den i tvättmaskinen när du har snorat klart. Superpraktiskt!

2. Skölj näsan med koksalt istället för att spreja med kemikalier!

Det låter kanske läbbigt med nässköljning, men faktum är att om man sköljer igenom näsan med saltslösning så lindrar man både förkylningar och allergier.

Sköljning med saltvatten i näsan är en väl beprövad metod och har rekommenderats av läkare sedan långt tillbaka i tiden.

Om man betänker att en vanlig nässprej som Nezeril innehåller substanserna oximetazolinhydroklorid, dinatriumedetat, natriumdivätefosfatdihydrat och dinatriumfosfatdihydrat som kan skada näsans slemhinnor, så känns en rejäl sköljning med salt som ett verkligt tilltalande alternativ för att lindra både rinnsnuva och nästäppa.

Att använda en nässköljare är dessutom en enkel och billig behandling som lindrar symtom från ett stort antal olika åkommor från näsa och bihålor, minskar behovet av sjukvård och kan hjälpa till att minska antibiotikaresistensen.

Sköljer man näsan redan när man känner av de första förkylningssymtomen kan förkylningen dessutom motas i grind. Sköljningen spolar bort pollen, överflödigt slem, skorpbildningar, damm- och sotpartiklar. Irritationen i näsan dämpas och slemhinnorna återfuktas. Misstänker man att man har öroninflammation ska man dock kolla med läkare först. Annars är det ofarligt att skölja och även barn kan med en vuxens hjälp skölja näsan när de är förkylda.

nasalinePersonligen använder jag en nässköljare som heter Nasaline och som kan köpas på apotek eller online via till exempel Apomera. Den är visserligen i plast, men munstycket som kommer i kontakt med näsans slemhinnor är av silikon. Den är behändig och lätt att ladda med saltlösningen.

Det går dock även att hitta keramiska nässköljare på hälsokostbutiker med samma funktion. En prisvärd nässköljare i keramik finns till exempel hos Grön gåva.

1614Man kan skölja hur ofta man vill, men praktiskt är att skölja 1–3 gånger dagligen med minst 2 sköljningar i varje näsborre vid varje sköljtillfälle. I näsan är det cirka 35 grader i princip oavsett omgivningens temperatur. Att skölja med kroppsvarmt saltvatten är därför det behagligaste. Slemhinnan i näsan har alltid en tunt lager av vad som kallas fysiologiskt saltvatten. Om man sköljer med vatten utan salt svider det och känns inte behagligt.

Det finns speciella påsar med helt rent salt att köpa (Nasaline Salt) där en påse salt rörs ned i 250 ml rent vatten. Men man kan också röra ned en tesked vanligt bordssalt (koksalt, natriumklorid) i en halv liter kroppsvarmt rent vatten och skölja med.

3. Gurgla med salt för att lindra halsont!

maxlife.jpg

Att gurgla sig i saltvatten är också lindrande för halsen och saltet fungerar som en naturlig bakteriedödare.

En tesked salt blandad i 250 ml ljummet vatten brukar vara en lagom blandning. Precis som med nässköljningen hjälper saltet även till att mota bort förkylningen om du gurglar direkt när du börjar känna av de första förkylningssymptomen.

4. Skippa hostmedicinen – sippa på varma drycker istället!

tea-1040653_1920

Det är skönt att kunna undvika kommersiell hostmedicin som ofta innehåller slemlösande och hostdämpande substanser. Den receptfria hostmedicinen Bromhexin Apofri innehåller till exempel ämnena sorbitol, metylparahydroxibensoat, propylparahydroxibensoat och propylenglykol som i bipacksedeln uppges kunna ge en allergisk reaktion, ibland till och med en fördröjd sådan.

Jag har googlat de olika ämnena individuellt men hittar ingen information om vad det är, (förutom sorbitol som är ett sötningsmedel med E-nummer 420), som en lekman kan förstå. Jag hittar kartor över de kemiska sammansättningarna, men kommer inte längre än så. Det står saker som att medicinen dämpar hostreflexen genom att påverka det centrala nervsystemet och att den hjälper till att vidga luftrören. På kemisk väg alltså. Att hälla i sig något jag inte förstår innehållet i är inget jag vill trycka i varken mig själv eller mina barn.

Att dricka varmt te eller buljong lindrar halsont och dämpar förkylningssymptom, men ångan och värmen från drycken löser också upp slem, gör det lättare att hosta och lenar en ond hals.

Lite honung är alltid behagligt för halsen, men se upp för att ge det till barn under ett år eftersom det, även om det är ovanligt, kan följa med lite pollen och sporer från en bakterie. Hos riktigt små barn, under ett år, är tarmarnas försvar mot detta inte så bra som det blir när barnet blivit äldre. Det kan hända att sporerna orsakar en förgiftning som kan vara skadlig för spädbarn. Därför rekommenderar man att barn under ett år inte ska äta honung.

5. Smörj torra läppar och svidande näsa med naturligt cerat

Jag har tidigare skrivit om mitt liv som lipsyl-knarkare och hur jag under många långa år smorde in läpparna med preparat som innehåller restprodukter från råoljeindustrin. Sedan upptäckte jag hur enkelt det var att blanda ihop sin egen naturliga läppsalva. Klicka här för att komma till receptet.

Du behöver dock ha laddat skafferiet med bivax, mandelolja och kokosolja, men när det väl är gjort tar det bara några minuter att smälta ihop ingredienserna till en salva som funkar alldeles utmärkt att smörja förkylningstorra läppar och huden kring en söndersnuten näsa med.

Din giftfria förkylning

Nästa gång du blir sjuk: se till att ha en giftfri förkylning! Du kommer inte bara återhämta dig snabbare, utan också stärka kroppen på naturlig väg.

Krya på dig!

Källor: 1177.se, FASS.se, Wikipedia.se

Kemikalierna i dina kläder och hemmets tyger: textiltoxisk ordlista

Ofta läser vi larmrapporter i tidningarna om olika miljö- eller hälsofarliga ämnen som har upptäckts i textiler. Dock är det en djungel av samlingsnamn och beteckningar och det kan vara svårt att bedöma ämnenas skadlighetsgrad. Som konsument måste man vara närapå hobbykemist för att fatta. Dessutom måste man vara beredd på att göra djuplodande efterforskningar kring innehållet, för att överhuvud taget ha en chans att göra adekvata bedömningar av textilens riskprofil.

Det här inlägget innehåller en översikt av ett antal gifter och toxiska grupperingar som kan finnas i textil. Fakta är hämtad från Kemikalieinspektionens rapporter Antibakteriella substanser och azofärgämnen i varor” samt “Farliga kemiska ämnen i textil – förslag till riskhanterande åtgärder“. Jag har försökt att strukturera informationen i mer lättbegriplig och komprimerad form. Tanken är att om du skummar igenom vad som står här, så behöver du inte göra hela jobbet med att plöja 85 sidor rapporter på egen hand.

Kunskap om gifter hjälper dig att göra aktiva val när du konsumerar

Syftet med den textiltoxiska ordlistan är att om du har grundläggande kunskaper om vilka gifter som kan finnas i textilier, så kan du också ställa frågor om innehåll och bättre bedöma vilken typ av risk du eller dina barn utsätts för. Med kunskap kan du helt enkelt göra fler aktiva val när du köper textilier.

Håll i dig. Nu börjar kemilektionen!

26979057383_dcc8919a9d_o

Du har rätt att få veta när du exponeras för skadliga ämnen

Eftersom det idag inte finns några krav på eller någon standard för innehållsförteckning av kemikalier i textilier, kan du som konsument inte på något enkelt sätt välja bort att köpa textilier som är skadliga för hälsan. Dina kläder, lakan och andra hemtextilier kan mycket väl innehålla något av de över 350 ämnen i textiltillverkning som Kemikalieinspektionen klassat som “ämnen med särskilt farliga egenskaper”.(Kemikalieinspektionen kallar detta för ett marknadsmisslyckande).

Dock har du rätt att begära ut information om textilierna innehåller ett skadligt ämne. Läs mer om hur du går tillväga här: Idag kan du inte välja bort textil som är skadlig för hälsan. Så här gör du för att kräva förändring!

EU:s regelverk omfattar inte importerade varor

Tyvärr är det så att bara för att vi inom EU har regler för vilka kemiska ämnen som får användas vid textiltillverkning, så är inte alla textilier i svenska butiker kemikaliemässigt “säkra”. EU:s regelverk för användande av kemikalier i textiltillverkning (Reach) reglerar nämligen bara kemikalieanvändning för textilier som produceras inom EU. Dock är de flesta textilvaror på EU-marknaden (cirka 80 procent) tillverkade utanför EU och omfattas därmed i lägre grad av Reach, vilket begränsar den information som finns tillgänglig för ämnena och den möjlighet vi har att skydda oss från otrevliga kemikalier via textilier.

Ett exempel är Nonylfenoletoxilat som används i olika tvättprocesser när textilier tillverkas. Det hamnar i våra vattendrag när rester av ämnet tvättas ur textilierna. Kemikalieinspektionen (KEMI) uppger att när nonylfenoletoxilat bryts ner, bildas nonylfenol som är ett misstänkt hormonstörande ämne och är giftigt för vattenlevande organismer. Ämnet får med några få undantag inte användas inom EU, men det kommer hit genom import av textilier från länder utanför EU.

I nästa stycke hittar du den textiltoxiska ordlistan. Scrolla vidare!

28120658525_d8922c7f6d_o

Textiltoxisk ordlista*

*Denna lista har inte ambitionen att på något sätt vara en fullständig katalog över skadliga substanser i textilier, utan listar enbart ett urval av toxiska ämnen och grupperingar.

  • Azo-färger: inom EU har man förbjudit behandling av vissa textilvaror och läderartiklar med azofärgämnen som kan avge cancerframkallande arylaminer. Färgämnet kan brytas ner till arylaminer dels med hjälp av kroppens egna enzymsystem och dels under inverkan av ljus och hög temperatur, t ex under lagring. Det är troligen så att arylaminer som avges från ett azofärgämne kan tas upp av huden och ackumuleras i kroppen. Risk för exponering finns alltså då man bär klädesplagg eller accessoarer som innehåller azofärgämnen, eller då man sover i sådana sängkläder. Vissa av arylaminerna bedöms även kunna ge allergi vid hudkontakt, irritera ögon, vara giftiga vid inandning och förtäring eller mycket giftiga vid inandning, hudkontakt och förtäring. Några av arylaminerna har också bedömts vara giftiga eller mycket giftiga för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.
  • Biocider: Biocidprodukter är bekämpningsmedel som används för att kontrollera skadliga organismer. Det förekommer att biocider används i textil för att ge dessa antibakteriella och andra egenskaper. Exempelvis kan träningskläder behandlas med biocider för att motverka uppkomsten av svettlukt. Det har visat sig att biocider kan frigöras från textilier under tvätt. EU:s biocidförordning innehåller regler om EU-godkännande av verksamma ämnen i biocidprodukter samt produktgodkännande för försäljning och användning av biocid-produkter.
  • Formaldehyd: kan finnas i textilier och kläder för att hindra att de blir skrynkliga eller för att fixera färgen. Formaldehyd kan ge allergi.
  • Ftalater: mjukgörare i plast, finns till exempel i plasttryck på tröjor eller underkläder. Reproduktionstoxiskt, det vill säga att ftalater kan påverka testiklarna och skapa svårigheter att få barn. Misstänks också vara hormonstörande. Läs mer om ftalater här: Skippa plasttrycket på ungens tröja om du någonsin vill få barnbarn. [Allt du inte vill veta om ftalater] och här: Här härjar ftalaterna fritt! Hela listan på sådant du ska undvika.
  • Isotiazoliner: ämnesgruppen används frekvent som konserveringsmedel i exempelvis färger och lacker, kosmetiska produkter och inom pappers- och massaindustrin (som slembekämpningsmedel). I höga koncentrationer är flera av dessa ämnen mycket giftiga. De är svårnedbrytbara i miljön och vissa av dem kan orsaka allergier, exempelvis har blandningen med handelsnamnet Kathon® bedömts inom EU som allergiframkallande redan i halter från 15 ppm (parts per million). Det finns även andra isotiazoliner med allergiframkallande egenskaper, varav en i enstaka fall visat sig användas som antibakteriell substans i textilier.
  • Kvartära ammoniumföreningar: används ofta i hårschampoo och sköljmedel. De är vanligtvis irriterande och en del av dessa ämnen kan ge allvarliga ögonskador. Att tillsätta sköljmedel vid tvätt kan alltså göra att en tidigare “ren” textil kan få otrevliga egenskaper.
  • Krom: läderskor kan innehålla krom som kan orsaka allergiska reaktioner.
  • Latex: kan finnas i kläder och kan orsaka allergiska reaktioner.
  • Triclosan: antibakteriell substans som förhindrar bakterietillväxtsom har hittats i till exempel strumpor och sportkläder. År 2000 tog Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet gemensamt avstånd från antibakteriella substanser som inte var tillräckligt utredda och flera av de stora dagligvaruhandlarna tog bort antibakteriella varor från sina hyllor, dock med undantag för tandkrämer och acneprodukter. Triclosan anses irriterande och miljöfarlig och har i EU:s substansdirektiv fått riskfraserna ”Irriterar ögonen och huden” respektive ”Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön”. Farhågor finns om att ämnet kan bidra till att öka resistensen hos bakterier.
  • Zinkpyrition och silver: antibakteriella substanser som är dokumenterat giftiga för vattenlevande organismer. Man ska komma ihåg att bara för att silver är ett grundämne så hindrar det dock inte ämnet från att utgöra en risk. I vissa industrialiserade områden balanserar halterna av silver redan idag på gränsen till koncentrationer som ger effekter i miljön.

Grupperingar/förkortningar

  • CMR: ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska.
  • Högfluorerande ämnen/PFAS: Högfluorerade ämnen är extremt svårnedbrytbara och kan vara mer eller mindre bioackumulerande. Några är klassificerade som skadliga för fortplantningen. För endast en bråkdel av dessa ämnen, finns det tillgänglig grundläggande kunskap om deras farlighet. Högfluorerade ämnen har många användningar och förekommer bland annat i textil.
  • PBT: Persistent, Bioaccumulative, Toxic. Kemikalier med PBT-egenskaper är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska).
  • PoPs: Persistent Organic Pollutants. 23 ämnen som anses vara särskilt problematiska på grund av sina hälso- och miljöfarliga egenskaper. De regleras i EU:s förordning om långlivade organiska föroreningar och är ämnen som består av långlivade organiska föroreningar som kan ge upphov till effekter som cancer, reproduktions- och utvecklingsstörningar. Inte alla men vissa av ämnen som omfattas av POPs-förordningen kan förekomma i textil. Detta gäller exempelvis PFOS, vissa bromerade flamskyddsmedel (PBDE:s) och klorparaffiner.
  • SVHC-ämnen: gruppering av ämnen i EU:s kemikalieförordning Reach som inkluderar ämnen som har allvarliga och ofta bestående skador på människors hälsa eller miljön. Det är bland annat ämnen som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, persistenta (långlivade eller svårnedbrytbara) eller kan ha andra allvarliga egenskaper såsom hormonstörande. De brukar benämnas som ”ämnen som inger mycket stora betänkligheter”. Exempel på ämnen med särskilt farliga egenskaper som kan finnas i textil är bromerade flamskyddsmedel (t.ex. hexabromocyclododekan och dekabromdifenyleter), ett antal ftalater, nonylfenoletoxilater (NPEO) och dess derivat och perfluoroktansulfonat karboxylsyra (PFOA).
  • vPvB: Very persistent and very bioaccumulating. Kemikalier som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande, dvs. lagras i vävnader.

Photo credit: Framed Red. via photopin (license), Stylish walk. via photopin (license), Kokon toZai via photopin(license)

Källa: Kemikalieinspektionens rapport “Antibakteriella substanser och azofärgämnen i varor” 2005 samt rapportenFarliga kemiska ämnen i textil – förslag till riskhanterande åtgärder“, 2015.

 

Idag kan du inte välja bort textil som är skadlig för hälsan. Så här gör du för att kräva förändring!

Idag finns inga krav på eller någon standard för innehållsförteckning av kemikalier i textilier. Därmed är det helt omöjligt för dig som konsument att veta vilka kemikalier som har använts i de olika leverantörsleden för att få fram just den där t-shirten, påslakanet eller tyget som du vill ha.

Du kan alltså idag inte på något enkelt sätt välja bort att köpa textilier som är skadliga för hälsan. (Kemikalieinspektionen kallar detta för ett marknadsmisslyckande).

I det här inlägget ska jag berätta om giftiga ämnen i textilier, vad EU-lagstiftningen säger och även beskriva exakt hur du som konsument ska gå tillväga för att få fram fakta om kemikalieinnehåll för att därmed också påverka textilindustrin i rätt, kemikaliefri riktning. Läs vidare!

Du har rätt att få svar på frågor om innehåll

Det finns diverse frivilliga miljömärkningar för textilier, men vad de markerar är väldigt olika. Det kan vara allt ifrån att textilarbetarna jobbar under schyssta förhållanden till att bomullen är ekologiskt odlad (men inte nödvändigtvis att efterkommande infärgning är giftfri). Vi ska gå igenom de olika märkningarna i ett annat inlägg.

Det bästa sättet för att få veta innehållet i en vara man har köpt är därför att ställa frågan till butiken som säljer den. Som konsument har du rätt att få svar på huruvida vissa textilier innehåller skadliga kemiska ämnen som finns uppsatta på EU:s kandidatförteckning. Kandidatförteckningen är EU:s lista över ämnen som har egenskaper som gör att de anses särskilt farliga och som kan ge allvarliga, långvariga och bestående effekter på människors hälsa eller på miljön. Ämnena kan till exempel orsaka cancer, skada förmågan att få barn eller vara skadliga för miljön.

14735581777_838bf2af45_o.jpg

350 ämnen med farligt kemiskt innehåll i svenska textilier

På regeringsuppdrag utförde Kemikalieinspektionen (KEMI) 2014 en utredning om kemikalier i textil. De kom fram till att det finns över 350 kemiska ämnen med särskilt farliga egenskaper som har en rapporterad användning i textilproduktion. Det är mycket, men ändå lägger inspektionen in en brasklapp om att siffran sannolikt är en underskattning av det totala antalet farliga kemiska ämnen i textil på den svenska marknaden.

Dessa särskilt farliga ämnen delas upp i grupper om cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, hormonstörande, allergiframkallande och miljöfarliga ämnen.

I utredningen kom KEMI även fram till att det finns stora problem med bristande information om innehållet av kemikalier i textil på marknaden, bland annat på grund av långa och komplexa leverantörskedjor.

KEMI ser som sagt detta som ett marknadsmisslyckade eftersom de anser att om en marknad ska fungera så måste konsumenten ha en möjlighet att välja bort alternativ som exempelvis är skadliga för hälsan. Samtidigt påpekar de att allmänheten också måste få de kunskaper som krävs om kemikalier i textil för att kunna förstå en innehållsdeklaration.

28860165780_018750faeb_o

Kräv förändring av textillagstiftningen idag!

Innehållsdeklaration i textilier borde vara en självklarhet i och med att det är en väldigt kemikalietyngd bransch.

Om du begär att få information om en vara inne­håller något av ämnena på EU:s lista över särskilt farliga ämnen, ska den som säljer varan kunna tala om ifall detta och i så fall vilket ämne det gäller. Det ska ske utan kostnad och inom 45 dagar från det att du har begärt att få informationen. Butiksägaren har rätt att få samma information om varan från till­verkaren eller importören.

En ökad efterfrågan från konsumenter kan driva på informationsöverföringen i leverantörskedjan. Kemikalieinspektionen har därför tagit fram en blankett som finns på deras webbplats, till hjälp för den som vill ställa frågor om det kemiska innehållet i en textil. Klicka här för att komma till blanketten. Den kan du skriva ut och ta med dig till butiken när du handlar eller skicka till företag som tillverkar eller importerar textilier.

Vill du mejla in din förfrågan? Kopiera blankett-texten här nedan, fyll i dina specifika uppgifter och tryck på send. Ju mer frekvent du ställer dina frågor, desto bättre. Om fler kräver att få veta vilka kemikalier som egentligen finns i textilierna vi köper, får företagen svårare att motivera kemikalietyngd textiltillverkning.

Var med och påverka! Tillsammans kan vi göra skillnad.

Blankett-text till dig som vill mejla din förfrågan

Ämnesraden: Begäran om information om ämnen i en vara

Hej

Enligt den europeiska kemikalielagstiftningen Reach ska du som tillverkar, importerar eller säljer en vara som innehåller mer än 0,1 viktprocent av vissa ämnen lämna information om detta till konsumenter som begär det. Du ska lämna informationen kostnadsfritt.

Det gäller ämnen som finns på den så kallade kandidatförteckningen över vissa farliga kemikalier. Regeln finns i artikel 33 i Reach-förordningen (EU) nr 1907/2006. Kandidatförteckningen uppdateras regelbundet. Den senaste versionen finns på den Europeiska kemikaliemyndighetens webbplats: echa.europa.eu/sv/candidate-list-table.

Begäran om information
Vänligen meddela mig om varan (namn på produkten) innehåller något eller några av de ämnen som finns på kandidatförteckningen i en halt som är mer än 0,1 viktprocent. Om varan innehåller något sådant ämne önskar jag information om ämnets namn och information som gör det möjligt för mig att hantera varan på ett säkert sätt.

Informationen ska enligt lagstiftningen lämnas inom 45 dagar, vilket innebär att jag förväntar mig ett svar senast (datum):

Mina kontaktuppgifter

Namn:
Adress:
Telefon/mobil:
E-post:

Har du som företagare frågor om Reach-förordningen och kandidatförteckningen? Ställ din fråga till Kemikalieinspektionen: http://www.kemikalieinspektionen.se/fraga

Tack på förhand!

Källa: Kemikalieinspektionens rapport “Farliga kemiska ämnen i textil – förslag till riskhanterande åtgärder”, 2015.

Photo credit: Laundry day via photopin (license), rolls via photopin (license), Barrels via photopin (license)

Här härjar ftalaterna fritt! Hela listan på sådant du ska undvika.

Enkelt förklarat så är ftalater kemikalier som gör hård plast mjuk och smidig. Av den mängd ftalater som finns registrerade, så är det ett flertal som misstänks vara reproduktions- och hormonstörande. De har också kopplats till fetma, diabetes, astma och allergier.

Klicka här för att läsa ett tidigare inlägg med all fakta du (inte) vill veta om ftalater!

Så här kan du använda ftalat-listan

Kemikalieinspektionen (KI) har sammanställt en lååång lista med produkter som kan innehålla ftalater.

När du ska köpa en vara som finns med på listan är det värt att kolla upp innehållet lite extra så att du hittar ett ftalat-fritt alternativ. På så sätt kan du göra medvetna val när du handlar istället för att få med en massa ftalater hem av bara farten.

Ska du till exempel köpa en haklapp till ditt barn, så visar listan att haklappar i plast kan innehålla ftalater. Då kan du välja en haklapp i medicinskt silikon istället och på så vis undvika ftalater.

Se alltså listan som en hjälp att hitta ftalat-fria alternativ till dig och din familj, snarare än att låta den skrämma och passivisera dig.

Hela listan hittar du under bilden här nedan!

27909462916_3ce234ec44_o

Kemikalieinspektionens ftalat-lista

Accessoarer
Plastkammar, klockor, bälten, halsband, paraplyer.

Barnartiklar
Barnvagnar, skötbord, spjälsängar, bärselar, stolar för barn, haklappar, förkläden, bitleksaker, nappar, aktivitetsmattor, bilbarnstolar.

Belagda vävar
Presenningar, markiser.

Bilindustrin
Underredsbeläggning (mot korrosion) och tätningsmedel, instrument- och dörrpaneler, kupékomponenter, fönsterprofiler och skyddslister på karossidorna, ledningsmattor, överdrag på säten och stänkskärmar, bilmattor, rattklädsel/muffar.

Bygg och konstruktion
Beklädnad på byggfasader (cladding), takmembran, takdukar, kablar och ledningar, golv, väggbeklädnad, belagd plåt, fogband, plastlaminat, böjliga slangar och rör av plast, isolermaterial, skyddande tejp och plastfilm, slippapper, tätningslister för fönster och dörrar, upprullningsbara garageportar, vattenslang, ventilkopplingar, verktyg med plasthandtag, verktygslådor, samt de kemiska produkterna tätningsmedel och limmer, och färg och lack.

Elektriska och elektroniska produkter
PVC-försedda kablar i hushållsprodukter (t.ex. CD-spelare, TV-apparater och köksmaskiner) och kontorsutrustning (t.ex. datorer, faxmaskiner, kopieringsapparater och telefoner).

Folie och film
Till golv, för dekorativa ytor (t.ex. väggmaterial i fartyg), möbelfolier till innerdörrar och köksluckor, som liners i simbassänger, textillaminering (exempelvis till bäddunderlägg), urinpåsar, mörkläggningsgardiner, biografdukar, industrifolier, band till vävning av plastmattor.

Förpackningar
PVC-plastfilm för livsmedelsinpackning, förpackningar från vissa importerade varor, blisterförpackningar.

Golv
PVC-golv.

Gummiprodukter
Gummibelagda vävar, bälgar i gummi, gummi- eller gummi/metallreservdelar.

Kablar och ledningar
Kablar till byggnader, industrier, elverk, fordonsindustrin, elektriska och elektroniska produkter.

Kemiska produkter
Mjukgörare, råvara till plasttillverkning, färger och spädningsmedel för färg, härdare för plast, tätnings- och fogningsmedel, lim och klister, råvara för gummivarutillverkning, smörjmedel, stabilisatorer, andra tillsatser, krut, sprängämnen och pyroteknik samt ammunition, bekämpningsmedelsgranulat.

Kosmetiska produkter
Nagellack, lösnaglar, nagellim.

Leksaker
Dockor, plastbollar, uppblåsbara leksaker/djur, barnbassänger, maskeradkläder och maskeradmasker, pärlor, golvpussel, leksakssvärd.

Medicintekniska produkter
Blodpåsar, påsar för infusionsvätskor, sonder och katetrar, utrustning för hjärt-lung-bypass och ECMO (syresättning utanför kroppen med ett membran), handskar, hjärt-/lungräddningsdockor.

Möbler och inredning
Möbler av konstläder (t.ex.soffor, fåtöljer, puffar, och klädda stolar), plastmöbler, duschdraperier, duschslang, plastmattor, undersidor av mattor, lampskärmar, halkskydd, juldekorationer, vaxdukar.

Skor
Skor av konstläder, plastskor/sandaler, stövlar och sulor eller andra detaljer av plast.

Skyddsutrustning
Laboratoriehandskar, köks- och städhandskar, övriga skyddshandskar, hörselkåpor, insektsnät.

Sport och fritid
Madrasser med PVC-överdrag (t.ex. till förskola och gymnastik), studsmattor (fjäder- och kantskydd), pilatesbollar, träningsbollar, bollar, och sportskor, luftmadrasser, uppblåsbar flytutrustning (armkuddar, ringar, båtar, madrasser och djur), dykutrustning (d.v.s.snorkel och cyklop och simfenor), cykelhandtag, partytält, tält, fendrar till båtar.

Tandvårdsartiklar
Tandkomposit, tandcement, proteser.

Textilier, kläder
Tryckta eller belagda textilier och kläder (t.ex. t-shirts/tröjor med tryck, vaxdukar, regnkläder), och accessoarer för textilier såsom knappar, reflexer, blixtlås, märken, paljetter och dekaler.

Trädgårdsartiklar
Vattenslangar, kedjeuppbindare, trädgårdshandskar.

Väggbeklädnad
PVC-tapeter, våtrumstapeter.

Väskor och handskar
Väskor och handskar av konstläder eller mjukgjord plast, t ex. portföljer, skolväskor och ryggsäckar, resväskor, vattentäta väskor, datorväskor, plånböcker. Sannolikt kan de även finnas i fodral till laptoppar, surfplattor och mobiltelefoner.

Övriga varor
Handvärmare, djurleksaker, tvålförpackningar, sexleksaker, suddgummin, förvaringslådor, manikyrset.

 

Photo credit: Stillleben mit Schnuller via photopin (license), Cherub eating plastic via photopin (license)