Ftalater. Bara stavningen och det omöjliga i att räkna ut hur ordet ska uttalas gör att det känns lite otrevligt. Och otrevligt är det. Skumma igenom den här texten så får du veta varför du ska undvika varor som innehåller ftalater så mycket som möjligt.
Det här är ftalater och här finns de
Enkelt förklarat så är ftalater kemikalier som gör hård plast mjuk och smidig. Om du tänker dig att en legobit är hård plast, så vet du hur motsatsen känns. Den känns nästan lite klibbig. Det är ftalat-fylld plast det!
Barnens dockor, plasttryck på tröjor och underkläder och formgjutna haklappar är exempel på plast som innehåller mjukgörare. Men det kan också finnas i sköljmedel, plastgolv och hygienprodukter samt används som bärare av parfymer. Vävplast, elektronik, kablar, matförpackningar, nappar, suddgummin, tätningsmedel, leksaker och skor av plast är andra produkter som kan innehålla ftalater. Det kan också finnas ftalater i färg och lim. Medicinteknisk utrustning, sexleksaker, förpackningsmaterial, sportutrustning och konstläder är ytterligare produkter som innehåller ftalater liksom många delar i våra bilar.
Hela listan över produkter som innehåller ftalater hittar du här. Det är Kemikalieinspektionen som har tagit fram den.
Ftalater finns lite varstans, helt enkelt. I nästa stycke får du veta precis hur ohälsosam ftalat-plast är.
Varför är mjukgörande kemikalier så problematiskt?
Av den mängd kemiska sammansättningar som i ett samlingsnamn kallas för ftalater, så är det ett flertal som misstänks vara reproduktionsstörande. Det betyder att människor som exponerats för ftalater har svårare att få barn. De har också kopplats till fetma, diabetes, astma och allergier. Och de misstänks vara hormonstörande.
Vissa av ftalaterna som finns registrerade har genomgått granskning och redan förbjudits inom EU. Andra står på kö för att granskas, men är fortfarande godkända eftersom granskningsprocessen är lång och komplicerad.
Det som är så läskigt med ftalater är att de kan läcka ut ur materialen de finns i och tas upp av kroppen. Man får i sig ftalater genom direktkontakt med till exempel plasttryck på kläder, genom att andas in dem eller genom mat.
Jaha, ytterligare ett konstigt ämne. Men varför ska man skydda sig mot ftalater om det inte ens är förbjudet? Du låter som om det är typ farligt att leva när du går på så där.
Ja visst är det farligt att leva. Det slutar ju undantagslöst med död. Men vore det inte trevligt om man optimerar sina egna och sina barns chanser att få vara friska under tiden man ändå lever? För det går att undvika de värsta kemikaliefällorna.
Lyssna på det här:
Fyra ftalater – DEHP, DBP, BBP och DIBP – är så farliga att de sedan den 21 februari 2015 är förbjudna att använda (om inte tillstånd för användning erhållits för ett specifikt ändamål). Detta förbud tillkom efter hård debatt från miljörörelsens sida.
Men! Förbudet gäller bara för produkter tillverkade inom EU! Importerade varor från andra delar av världen kan fortfarande innehålla dessa ftalater. Kina är den största marknaden för ftalater i världen och stod för nästan 38 procent av världskonsumtionen av mjukgörare år 2012. Andra asiatiska länder inklusive Japan stod för den näst största andelen av världskonsumtionen.
Produkter som importeras till EU kan alltså även i framtiden innehålla DEHP, DBP, BBP och DIBP. Kemikalieinspektionen konstaterar därför att det är sannolikt att exponering för reproduktionstoxiska ftalater via importerade varor kommer att fortsätta, särskilt med tanke på att användningen av framför allt DEHP fortfarande är stor utanför EU.
Ytterligare tre farliga sorters ftalater – DINP, DIDP och DNOP – är förbjudna inom EU, men bara i barnvårdsartiklar och leksaker som barn kan stoppa i munnen.
Varför är inte alla ftalater och giftiga ämnen förbjudna då?
Utan att vara alltför cynisk så kan man väl säga som så att lagstiftningen hinner inte med att förbjuda i samma takt som nya kemiska föreningar poppar upp på marknaden.
Blir ett ämne förbjudet så är det ganska lätt att ersätta det med en annan substans som inte är lika ingående granskad och därigenom inte har blivit förbjuden – ÄNNU. Att ta fram ett ämne är relativt lätt jämfört med att förbjuda ett.
Det är därför man (tyvärr) inte kan andas ut bara för att produkten säljs i en trovärdig butik eller har CE-märkning. Man måste kontinuerligt själv söka fakta om man ska vara på den säkra sidan. Eller helt och hållet välja att avstå från produkter med tveksamt innehåll. Vilket också många plastbantare gör när de sorterar ut så mycket plast som det bara är möjligt från sina hem och sina liv.
Inga mjuka Star Wars- eller Elsa-tryck på ungarnas tröjor om du vill ha friska barn och få några barnbarn alltså!
Fram med dammsugaren och moppen! Det ftalatfyllda inomhusdammet.
Mjukgjord PVC-plast består av mellan 30 och 50 procent ftalater. Ftalaterna är inte kemiskt bundna till plasten utan kan lätt spridas från originalprodukten till människor och omgivningar. Inomhusdamm binder ftalater och därför är det faktiskt viktigt att städa bort dammet hemma, särskilt om man har små barn som kryper på golvet och andas in dammet som samlats i hörnen.
Man får ofta höra att moderna människor städar för mycket. Att nutida barn får allergier av att aldrig exponeras för smuts. Att våra städer är för sterila.
Allt det här stämmer, men då handlar det om att vi använder kemiska städprodukter som tar bort även goda bakterier som vi behöver för att hålla oss friska. Dock ska vi inte jämföra äpplen med päron. Visst, vi lever för sterilt idag, men nej det betyder inte att inomhusdamm som bundit ftalater är bra för någon.
Superkortfattat så finns det två riktlinjer för hälsosam städning: skippa kemikalietyngda rengöringsprodukter men damma och våttorka ofta! (Mer om rengöringsprodukter i ett annat inlägg, men funderar du över kemikaliebantade alternativ så kan jag tipsa om att vanlig såpa funkar till det mesta).
Varför gammal plast är sämre än ny
Även om vissa ftalater misstänks vara så skadliga att de är förbjudna i alla leksaker och barnavårdsartiklar och en del är förbjudna i sådana leksaker och barnvårdsartiklar som kan stoppas i munnen, så kan ändå de allra giftigaste finnas i gammal plast som tillverkades innan förbudet fanns.
Därför ska man aldrig ge sina barn plastleksaker från second hand eller sin egen (förgiftade) barndom. Tvärtom vad man kan tro så är det för hälsans skull bättre att köpa ny plast (om man nu måste köpa plast överhuvudtaget). Inte för att ny plast är giftfri, men för att i alla fall undvika de redan förbjudna ftalaterna.
Stå emot plasttrycket, städa ofta och lek inte med gammal elektronik
Sammanfattningsvis kan man väl säga att ftalater finns överallt där du minst anar det och att de bör undvikas så långt de bara är möjligt eftersom de är misstänkt hormonstörande, kan påverka testiklarna och därmed göra det svårare att få barn.
Städar man regelbundet (våttorkar med hjälp av såpa och mopp) och ser till att hålla borta allt damm som binder ftalater, så minskar man i alla fall sin exponering för dessa skadliga ämnen.
Man ska heller inte låta ungarna leka med sådant som inte är klassat som leksaker, eftersom de giftigaste ftalaterna ändå är tillåtna i produkter som inte är avsedda att stoppas i munnen. Till exempel i mobiltelefoner och plastgrejer som inte är leksaker.
Och så ska man förstås också stå emot tjatet om den där Minion-tröjan, vars tryck är så klibbigt av mjukgjord plast att man helst vill torka av handen på byxan efter att man nuddat vid det. Lättare sagt än gjort kanske, men helt klart värt ett försök. Det är faktiskt tusen gånger enklare att stå emot både ungarnas och sin egen köplust när man vet vad sakerna innehåller.
(Och du, ftalater uttalas efta-later. Så nu vet du).
Källor:
Kemikalieinspektionens webbplats
Den flamsäkra katten. Om kemikaliesamhället, hälsan och miljön. Naturskyddsföreningen 2012.
Den onda badankan. Ditt barn och de osynliga gifterna av Katarina Johansson.
Photo credit: Welcome to Jurassic Park via photopin (license), Baby Alive via photopin (license), Happy kids via photopin (license), Amelia via photopin (license)
