Efter att filmen som Viola Gad gjorde för KIT om mitt skräpfria liv började snurra runt på nätet fick jag många frågor om vad som verkligen är så speciellt med mitt sätt att leva jämfört med andra som också sopsorterar.

Inget, är svaret. Det jag gör med återvinningen är inte alls något särskilt, ändå tycker så många att det verkar komplicerat och lite konstigt. Det som möjligen kom något i skymundan i filmen, (hur mycket hinner man egentligen berätta på tre minuter?), är hur man undviker skräp från första början, inte bara hur man återvinner det på bästa sätt.

Just att undvika skräp är nyckeln till ett skräpfritt liv. Kemtvätten listar därför 15 olika sätt för att slippa få in skräpet i sitt hem.

Varför blir det så mycket skräp?

Säg att du köper en förpackning med hushållspapper. Du går till affären, köper hushållspappret som har transporterats lång väg för att komma till butiken, du transporterar själv hem produkten till dig, tar av plastförpackningen och hanterar plastskräpet, använder pappret och måste sedan ta hand om det när det efter användning har förvandlats till avfall.

Du betalar för att ta hem skräp när du köper engångsartiklar. Hur smart är det egentligen_.png

I princip att betalar du för att ta hem skräp när du köper engångsartiklar. Och det är ju faktiskt inte vidare begåvat, om man tänker efter.

Tänk efter före

Nyckeln till skräpfrihet stavas pre-cycling. Jag kan inte hitta några bra term på svenska, men det handlar om att återvinna det tänkta inköpet i huvudet innan man tar in det hemma. Fundera på vilka restprodukter som blir över, hur du i så fall kan återvinna dem, eller om det finns något alternativ till just den grejen som inte är lika förpackningstung eller skapar lika mycket negativt avfall, (och med negativt avfall menar jag till exempel plast eftersom det aldrig kan brytas ner).

View this post on Instagram

Ofta är köttet i den manuella disken dyrare än det färdigförpackade i kyldisken. Många gånger får plånboken avgöra och då blir det plastförpackad skinka och andra förpackade charkuterier som hamnar i varukorgen. Nu vill jag verkligen sluta med det och börja pre-cycla även köttet. Därför spanar jag numera in extrapriser och shoppar på mig mycket om priserna hamnar i närheten av priset på det färdigförpackade. Härom dagen köpte jag ett halvt kilo smörgåspålägg för 16,90 kr/hg. Hemma fördelade jag i mindre burkar och stoppade i frysen. Nu har vi #zerowaste-skinka för ett bra tag framåt. (Eller jag vet, man kan verkligen INTE tala om zero waste-skinka. Kött är förstås aldrig zero waste. Men du fattar vad jag menar i det här sammanhanget). Förhoppningsvis matchar ett annat extrapris när den här börjar ta slut. #utanplast #avfallsminimera #wasteless #gogreen #levahållbart #lösvikt #precycle #recycle

A post shared by ♻️Urban Eco – Sustainable Life (@anna.rydne) on

 

 

Hur gör man för att precycla?

Att precycla kan vara att välja ett material som kan komposteras framför ett som inte kan det, att köpa livsmedel i lösvikt istället för i förpackning, att välja second hand framför nytt eller att investera i något återbrukbart istället för en engångsprodukt.

Det kräver initialt lite tankemöda, men när man väl kommer in i det så är det oftast ganska enkelt. Du lär dig snabbt alternativen och att tänka lite utanför boxen kring dina behov av saker och ting.

15 exempel på pre-cycling:

  1. Tandborste i bambu istället för en i plast.
  2. En möbel från Blocket istället för från varuhuset.
  3. Återanvändbar shoppingbag, till exempel en tygpåse.
  4. Egna tygpåsar till frukt, grönt och bröd istället för butikens sladdriga små plastpåsar. Och morötter i lösvikt istället för färdigförpackade.
  5. Minska ner behovet av hygien- och städprodukter och nöja sig med tvål i fast form till kropp och hår och såpa och vinäger till städningen.
  6. Be att få din latte-to-go i medhavd termosmugg och hämta take away-mat i egna kärl.
  7. Menskopp istället för tamponger och engångsbindor.
  8. Välj bort kommersiellt tvättmedel till förmån för komposterbara tvättnötter.
  9. Ät mer vegetariskt. Grönsaker är enkla att köpa förpackningsfritt och det lilla avfall som blir kan lätt komposteras.
  10. Gör förpackningstunga livsmedel själv, till exempel bredbart smör, ketchup, majonnäs eller havremjölk.
  11. Ta inte emot gratisgrejer. Behöver du verkligen den där pennan/reflexen/reklamflyern?
  12. Välj bort engångsartiklar som servetter, hushållspapper, baby wipes, blöjor etcetera och gå istället in för att ersätta dem med tvättbart i tyg.
  13. Köp långlivade produkter som laddningsbara batterier, LED-lampor och köksredskap i rostfritt.
  14. Gör ditt eget giftfria cerat.
  15. Ta med vatten i egen flaska.

Fler tips? Hjälp gärna till genom att fylla på listan i kommentarsfältet nedan.