Så odlar du frisk luft hemma. NASAs guide till luftrening med växter.

Ditt hem och ett rymdskepp har en sak gemensamt: dålig luft. Men med gröna växters hjälp kan du göra något åt det, oavsett om du är hemma eller på moderskeppet.

Du har säkert sett listorna med luftrenande växter som snurrat runt på nätet. Många artiklar anger NASA som källa, men redogör oftast inte för mer än att de utpekade växterna är alldeles särdeles bra på att rena inomhusluft. Förmodligen har artikelförfattarna inte ens läst originalstudien. Det har lett till att alla möjliga tolkningar av vad växterna kan och inte kan göra har börjat florera.

Kemtvättens ambition med det här inlägget är att räta ut frågetecknen och punkta upp konkreta åtgärder som funkar om du vill rena din luft med hjälp av dina krukväxter.

I rymden kan du inte vädra.

Eftersom krukväxter är min senaste gröna vurm ville jag läsa mer om NASAs studie för att få en djupare kunskap kring hur växter och luftrening hänger ihop, vilka ämnen som växterna eliminerar och hur många växter som krävs för att en reningsprocess verkligen ska äga rum.

Några googlingar senare hade jag NASAs Clean Air Study framför mig. Det visade sig inte bara vara en studie utan flera som genomförts av en forskare vid namn B.C. Wolverton under åren 1984-1993. Wolverton har senare också kommit ut med boken How to Grow Fresh Air.

Efter genomläsning av Wolvertons rapporter kan bakgrunden till undersökningen sammanfattas så här:

• • Inomhusluft i våra bostäder kan otroligt nog vara mer förorenad än luft ute. Anledningen är dålig ventilation och skadliga ämnen som utsöndras ur möbler, elektronik och färg. Energikrisen på 70-talet bidrog också till ändrade direktiv för ventilation i bostäder. Från att ha följt en standard på 0,42 kubikmeter tilluft per minut och boende tillkom krav på reducerad tilluft. I strävan efter att bygga energi-effektiva hus sänktes riktlinjerna då till 0,14 kubikmeter tilluft per minut och boende, vilket sedan starkt bidrog till epidemin av sjuka hus med hälsoproblem hos de boende som följd.*
  • Allergiska reaktioner och andra fysiska symptom är minimala i naturligt ventilerade bostäder som också innehåller den högsta nivån mikroorganismer, medan symptomen är som värst i mekaniskt ventilerade hem med låga andelar mikroorganismer.
  • NASAs incitament för att genomföra studier kring inomhusluft är självklart för att hitta enkla och effektiva lösningar för att rena luften på en rymdstation. I rymden kan man ju knappast öppna fönstren och vädra, så där måste man hitta andra sätt.
  • Studien har undersökt växter som inte kräver så mycket ljus för att utveckla fotosyntes. Dessa växter klarar att växa i inomhusmiljöer och har därför tagits med i undersökningsgruppen. Det utesluts dock inte att det finns andra, icke undersökta, växter som har samma förmåga att rena luft, eller att vissa växter klarar av att eliminera andra typer av skadliga ämnen än de som testades i studien.

*amerikanska mätvärden, källa Wolverton, B. C. and J. D. Wolverton. (1993). Plants and soil microorganisms: removal of formaldehyde, xylene, and ammonia from the indoor environment. Journal of the Mississippi Academy of Sciences 38(2), 11-15.

Undersökta kemikalier.

Tre kemikalier studerades i undersökningarna:

• • 1. Bensen är ett lösningsmedel och närvarande i många vanliga substanser och föremål: besin, bläck, olja, färg, plast och gummi. Dessutom förekommer det i tillverkningen av tvättmedel, sprängämnen, mediciner och textilfärger. Ämnet irriterar hud och ögon. Bevis finns också för att bensen är en bidragande faktor till kromosomavvikelser och leukemi.
    2. Trikloretylen används som lösningsmedel för fett och används framförallt inom kemtvättsindustrin. Det finns också i trycksvärta, färg, lack, fernissa och lim. Ämnet är numera även klassat som cancerogent och skadligt för nervsystemet.
    3. Formaldehyd används industriellt bland annat vid framställning av flera olika typer av plaster och som desinfektionsmedel. Formaldehyd används inom färg-, medicin-, foto-, lim-, garveri- och textilindustrin. Det används som bekämpningsmedel, desinficerings- och konserveringsmedel. Formaldehyd verkar starkt irriterande på ögon och luftvägar och är allergi- och cancerframkallande.

Så här mycket kemiska substanser kan växterna ta bort varje dygn.

En brist i studien är att forskarna inte har undersökt en samstämmig grupp av växter vid olika experiment. Vilka växter som har testats varierar därför mellan olika upprepningar av samma försök samt vid olika typer av toxiner.

Resultaten från olika tester måste därför läsas separat och kan inte jämföras med varandra eller över tid. Samtliga experiment har dock genomförts under 24 timmar.

Gemensamt för de flesta av växterna är att de kan trivas utan att kräva så mycket dagsljus, vilket fungerar optimalt i hem-/rymdmiljö. Om du läser vidare får du veta vilken krukväxt som kan vara bra att ha till hands när de gröna gubbarna kommer för att ta med dig till moderskeppet. Eller tills det händer: för att rena luften hemma.

 

När det kommer till formaldehyd har inte helt samstämmiga växter använts och resultatet finns heller inte angivet i procentform så som ovan. Växterna redovisas istället med de antal mikrogram formaldehyd de lyckas eliminera under 24 timmar.

Slutsatser av NASAs Clean Air Study. Så här kan du använda kunskapen hemma.

• • 

    NASAs Clean Air Study resulterade bland annat i en förteckning över ett antal växter som förutom att absorbera koldioxid och avge syre även har en fenomenal förmåga att undanröja gifter.

  • NASA rekommenderar minst en giftabsorberande växt per 9 kvadratmeter för att få en effektiv reningseffekt. Det står inte angivet hur stor växten ska vara, men testen utfördes i slutna kammare med dimensionerna 76x76x76 centimeter respektive 76x76x153 centimeter med växter från lokala plantskolor. Vi kan bara anta att växten är i normalstorlek med en maxstorlek enligt måtten för kamrarna.
  • Studien indikerar att när samma växt och jord konstant exponeras för luft som innehåller giftiga kemikalier, så ökar deras förmåga att rena luften. En växt du har haft länge är därför mer effektiv än en ny.
  • Senare studier har visat att mikroorganismer i planteringsjorden samt växternas rotsystem spelar en större roll i luftreningsmekanismen än vad de initiala studierna förutsatte. Jorden i sig bidrar också till reningen, men bara om det växer i den. Därför är det viktigast att maximera luftens exponering till jord- och rotsystemet om växten ska användas som luftrenare i en bostad eller på ett kontor.
  • För att avlägsna kraftigt förhöjda koncentrationer av kemiska ämnen eller rök är det önskvärt att använda ett integrerat system av krukväxter och luftrening enligt ett system för luftrening som NASA utvecklat. Systemet bygger på att integrera växternas rotsystem med ett filter av aktiverat kol. Plantornas rötter och tillhörande mikroorganismer förstör virus, bakterier och kemikalier och denna process snabbas på med hjälp av fläkten.

  

Bildkällor: http://harborellen.blogspot.se/, ESA/NASA http://www.npr.org, , Blomsterlandet, Plantagen.
Faktakälla: