Mer än många dumma saker avskyr jag matsvinn. Att kasta något som var fullt ätbart bara för att det har glömts bort längst in i kylskåpet eller för att någon inte iddes ställa in resterna efter middagen så att de blev stående på bänken över natten. Eller när vuxna människor tar mer än de orkar äta och lämnar kvar mat på tallriken. Fy för det!
Halv miljon ton ätbar mat går till spillo i Sverige varje år.
Cirka en halv miljon ton ätbar mat och dryck slängs i sopor och hälls ut i avlopp i svenska hushåll varje år. Medelsvensken slänger 28 kilo mat i soporna och spolar ner 26 kilo i avloppet. Det innebär lite mer än ett kilo ätbar mat i veckan. De här siffrorna har SCB tagit fram tillsammans med Naturvårdsverket.
Hur matsvinn och klimatkris hänger ihop.
Matsvinn är kopplat till miljöförstöring genom att vi behöver producera mer mat än vad som faktiskt går åt. Och att producera mat kräver mycket vatten, en hel del bränsle och ger upphov till stora utsläpp. Det ska vattnas, gödslas eller utfodras. Sedan ska maten transporteras, till exempel till ett slakteri eller bageri, innan det når butiken där du handlar. Du ska transportera hem maten, ibland med bil, servera den till någon eller några som tar för mycket och inte orkar äta upp. Och det innebär ofta att en stor del av fullt ätbara livsmedel hamnar i soporna. Som senare hämtas av sopbilar för att transporteras vidare till en förbränningsanläggning. Vilken i sin tur skapar utsläpp.
Massvis av sopbilar kör runt i onödan och bränsle till förbränningsanläggningarna förbrukas fastän det egentligen inte borde behövas. Och istället för att mätta en behövande har maten gett upphov till utsläpp, helt i onödan.
2018 ska vi kompostera hälften av all mat vi slänger.
Men från nationellt håll är det tänkt att det ska bli stopp på det här matsvinnet. Nästa år har regeringen nämligen bestämt att minst 50 procent fast matavfall ska sorteras ut från hushåll, storkök, butiker och restauranger och behandlas så att växtnäring kan tas tillvara. Dessutom ska minst 40 procent av matavfallet bli energi. Eftersom hushållen slänger mest mat än de övriga på listan ligger en stor del av kompostansvaret på dessa, antingen genom kompostering i kommunal regi eller via kompostering i hemmet. Spännande, eller hur?! Men om vi ska lyckas måste alla börja lägga manken till nu, både privatpersoner och kommuner.
Alla kan kompostera!
Oavsett om du är singel och bor i lägenhet eller i ett kollektiv på landet så är det fullt möjligt att kompostera dina egna matrester hemmavid.
Det enda du behöver komma ihåg är att du måste ansöka om tillstånd hos din kommun först. Det gör du oftast via deras hemsida och själva ansökansförfarandet brukar inte vara någon krånglig process: du beskriver vad du tänker dig för typ av kompost och hur den kommer vara placerad. Sedan får du ditt beslut och någon typ av brasklapp som säger att det är okej så länge det inte luktar störande eller drar till sig skadedjur.
Fem sätt att kompostera dina matrester.
Bokashi-hink
Dina matrester fermenteras (syras) i en lufttät process som preppar matavfallet så att det när det därefter blandas med jord snabbt omvandlas till detsamma. Från bokashi får man också lakvatten som är perfekt som växtnäring när den späds 1/100. Bokashin har du inomhus året om. Matavfallet luktar inte otrevligt eftersom det syras istället för att ruttna.
Maskkompost
Kan du ha inne året om och ute på sommaren. I två eller fler ljustäta lådor staplade på varandra och med hål i botten så maskarna kan ta sig igenom, matar du med matrester. De som har maskkompost förvånas ofta över hur snabbt maskarna faktiskt äter upp maten. Maskarnas bajs blir till fin kompost. Supergödning för växterna!
Varmkompost
Har du trädgård eller uteplats kan du kompostera ute året om bara du har tillgång till en varmkompost. En sådan köper du enklast i isolerad plast på byggvaruhusen, men googlar du går det säkert också att bygga en själv också. Varmkomposten fungerar tvärtemot bokashihinken, bäst funkar den med inblandning av mycket syre. Därför är det viktigt att blanda matavfall med till exempel torra löv och röra om regelbundet i komposten. En fungerande kompost luktar inte, är varken torr eller blöt och håller man handen över komposthögen ska man känna en viss värme. En kompost ska bli 55-70 grader varm för att fungera som bäst. Efter något år i varmkomposten är jorden klar men måste ligga och efterbränna i en hög någonstans ytterligare minst en säsong för att inte bli för stark mot växternas rötter.
Masktorn
En variant på maskkompost är att bygga ett eller flera masktorn som placeras i rabatterna runt om i trädgården. Masktornet kan du antingen göra av ett plaströr från byggvaruhuset eller bygga själv av trä. Jag tänker mig att det funkar med ett papprör också, även om det får bytas ut varje år. Huvudsaken är att det är så pass långt att merparten av tornet hamnar under markytan. Du borrar ett antal (många) hål i tuben du byggt eller köpt. Sedan sätter du ner röret ⅔ i jorden ungefär och matar sakta på med matrester. Maskarna i jorden kommer lockas till tornet genom hålen, äta av resterna och kravla ut igen och bajsa ut prima maskhumus som dina växter älskar.
Komposthög/marktäcke
Du kan också kompostera direkt på marken. Det behöver inte vara krångligare än så. Antingen lägger du ditt organiska matavfall (observera att kött, mjölk och bröd lockar till sig skadedjur) i en hög eller så sprider du ut det som marktäckare i rabatten. Det ser inte så vackert ut, men vill du kan du täcka med gräsklipp, löv eller hö. Marktäckning håller fukten i jorden, tillför näring och dämpar ogrästillväxt.
Mera (eller rättare sagt mindre) matsvinn.
Matsvinn är månadens tema för The Sustainable Society. Vill du fördjupa dig i ämnet? Läs vidare hos andra deltagare i bloggkollektivet här:
Evelinas Ekologiska – Så minskar du matsvinnet – 5 enkla tips
Husligheter – 10 sätt att minska matsvinnet hemma
Naturligt Snygg – 3 filmer om matsvinn du borde se
Rowan Tree – Minska matsvinnet – att återanvända en purjolök
Veckans Eko – Det är lätt att äta mer miljövänligt – så här gör jag!
Ekoenkelt – Mina 3 bästa tips för att minska sitt matsvinn
Slow fashion – Det här med att smaka och lukta på mat
Ekomorsan – Så minskar du ditt matsvinn
Emmas vintage – 7 busenkla (vegetariska) middagar – utan matsvinn
Jag rekommenderar boken Svinnlandet av Andreas Jakobsson. Den är fantastiskt bra, om än hårresande om hur mycket mat som kastas. Han undersöker också siffrorna som säger att hushållen är den stora boven, och det visar sig att det trollas med siffrorna ganska mycket. Vi förtjänar alltså inte så mycket skit som vi får även om alla verkligen måste göra sin egen del. Värst är det trots allt i matindustrin. Läs den! Den är så himla intressant.