Minimalism i barnrummet. Hur mina barn började leka mer i sitt rum efter att vi rensat det på överflöd.

Det här med minimalism och barn är en känslig fråga. Inte ens KonMari, drottningen av utrensningar, förespråkar att man ska rensa bort andra familjemedlemmars tillhörigheter. Istället säger hon att man ska leda med exempel och låta andra själva upptäcka hur härligt det är att leva med mindre.

Tillbaka till barnens rum och tillhörigheter. Frågar jag min fyraåring om hen skulle kunna tänka sig att rensa ut några leksaker i sitt rum så blir svaret alltid NEJ. Hen tycker om allt i sitt rum, leker med allt och vill inte lämna ifrån sig något. Punkt slut.

Tidigare har vi strandat där, vilket har resulterat i ett barnrum överfyllt av småplock, mer eller mindre trasigt pyssel och leksaker som oorganiserat flyter runt eller i bästa fall pressas ihop på hyllor och i skåp utan tanke på vare sig kategori eller sortering.

Leksaker på semester

Jag kom nyligen över en blogg, skriven av en småbarnsmamma som berättade hur en utrensing i barnrummet hade räddat henne från fullkomlig galenskap. Liksom jag hade den här mamman länge kämpat i motvind med att konstant försöka röja upp i barnens rum utan vidare framgång. En dag bestämde hon sig för att det fick vara nog och berättade för barnen att det var dags för vissa leksaker att “åka på semester”.

Att leksakerna tar semester är en variant av leksaksrotation. Leksaker som för tillfället inte är så intressanta stuvas undan i lådor, glöms bort av barnen, och när de kommer fram igen känns de som nya. Alternativt så visar det sig att vissa saker inte alls är saknade och kan därmed skänkas bort. Vissa leksaker kan även få semestra permanent hos till exempel en mormor eller någon annanstans där barnet hälsar på ibland.

Vad vi behöll och vad vi sorterade bort

För ett par veckor sedan presenterade jag idén om leksakssemester för fyraåringen. Jag hade nog väntat mig en viss skepsis, men hen gick in för arbetet med liv och lust och rensade ut grejer helt frenetiskt. Till slut var det jag som fick uppmana till att vi ändå skulle behålla vissa saker i rummet eftersom det skulle bli trist om vi rensade bort allting.

På ett par timmar fick vi ut tre stora Ikea-kassar och två papperspåsar med grejer från barnens lekrum.

Kvar blev saker som uppmuntrar till fantasilekar: utklädningskläder, hemvrå, klossar, Duplo, pussel och några spel, böcker, trädjur och gosedjur.

Ut försvann McDonald’s-leksaker, pussel som inte passar någon av barnet i ålder just nu, dockkläder som tidigare bara flöt omkring, ett stall med annan typ av djur än de i trä som vi lät vara kvar, trolleri- och skämtlådor som innehöll tusen små meningslösa plastpryttlar och otroligt nog en älskad Barbie tillsammans med en lika älskad rosa enhörning.

I hyllorna blev det plötsligt fria ytor, perfekta för att bygga världar på eller för att rada upp lekmat när det leks affär.

View this post on Instagram

A post shared by Anna Rydne (@foreverforty9)

Vad som händer med de semestrande leksakerna

I efterhand har jag gått igenom alla utrensade saker (utan barnens närvaro) och sorterat ut sådant som ska få semestra permanent på Myrorna eller rent av i soporna om det är för trasigt för att gå vidare. Det vi ska behålla har jag packat ner i några stora lådor som jag tänker ställa  i källaren på obestämd tid.

Min slutsats av att skicka leksaker på semester snarare än att fråga barnen vad de vill göra sig av med, är att det är bra mycket enklare för barnen att ta bort leksaker om de får löfte om att (merparten) finns kvar och kan tas fram igen senare. Nu har det gått någon vecka och jag har inte hört ett endaste ord om att någon av sakerna som vi har packat undan är saknad.

Barnens reaktioner på det “minimalistiska” lekrummet

Jag vet egentligen inte om man kan kalla det minimalism, eftersom vi fortfarande har ganska mycket leksaker kvar. Dock är det numera betydligt mindre leksaker hemma hos oss än hos de flesta av barnens kamrater.

Resultatet har otroligt nog blivit att barnen leker mer i sitt rum, med de saker som finns där. Det lättar också på trycket i vardagsrummet, som tidigare i allt för hög grad belamrades med leksaker.

En annan positiv effekt är att när jag ber barnen städa upp efter sig själva på kvällen så har jag inte behövt möta det vanliga gnälliga motståndet mot att plocka undan. Nu är det ganska lätt att se var varje grej hör hemma. Efter en dags lek blir det inte heller ett fullständigt misch-masch av grejer, så att bara tanken på att sortera upp allting gör en matt. Faktum är att vi får undan allt stök på bara några minuter.

Hur hanterar du sakerna i barnens rum? Rensar du ut ibland? Och gör du det i så fall med eller utan barnens medverkan? Ge mig dina bästa tips eller erfarenheter.

Photo credit: Daniele Muscetta Future is waiting… via photopin (license), hownowdesign the messes we make via photopin (license), Luis Marina Lets´s Play via photopin (license), nerissa’s ring story via photopin (license)