DEN HÄR ARTIKELN INNEHÅLLER REKLAM I FORM AV EN SPONSRAD LÄNK FÖR BODYSTORE.

För källsorterad plast som du och jag lämnar in till närliggande återvinningsstationer finns det bara en återvinningscentral i hela Sverige. Den ligger i Småland och där hamnar cirka 35 000 ton av de drygt 91 000 insamlade ton plast som svenskarna samlar in varje år (uppgifter från 2015). Resten skeppas till anläggningar i Tyskland.

Anläggningen har lovat att återvinna minst 80 procent av den insamlade plasten, men för något år sedan kom det fram att de bara återvinner 35 procent och skickar resten till förbränning i en cementfabrik på Gotland. Skandalen var ett faktum, men trots förnyade löften fortsätter Swerec som driver återvinningscentralen ändå att skicka plast till förbränning istället för återvinning. I dagsläget finns dock inga andra alternativ än att fortsätta skicka plasten till Swerec. Det finns enligt företaget Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) nämligen ingen annan anläggning att skicka så mycket plast till. Till 2019 ska företaget dock ha byggt en egen anläggning.

DN berättar storyn på ett pedagogiskt sätt i videon här nedanför.

Självklart finns det skäl att fråga sig om plaståtervinning verkligen lönar sig när det ser ut så här i verkligheten.

Lisa Dahlén, lektor vid Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser på Luleå tekniska universitetet, svarar på denna fråga i tidningen Forskning & Framsteg. Hon säger: “Livscykelanalyser, där man tar hänsyn till hela kedjan, inklusive transporter, sköljning, insamling med mera, har visat att återvinning av plast är bättre för miljön än att framställa motsvarande mängd ny plast från jungfruliga råvaror. Vid förbränning får man ut ett visst värmevärde, men vid materialåtervinning sparar man mer energi än värmevärdet per kilo material.”

Det är alltså bättre att källsortera och återvinna plast än att bränna den. Ändå sker det inte i den utsträckning vi tidigare har trott. Anledningen är säkert till stor del beroende av att det bara finns teknik för att återvinna tre sorters plast idag: polyetentereftalat (PET), högdensitets-polyeten (PEHD) och polypropen (PP). Det står ofta i en triangel på plastförpackningar vilken plast det är, eller en siffra.

• PET=01
• PEHD=02
• PP=05

All övrig plast förbränns. Felsorterat material, till exempel matrester och elektronikprylar, minskar också återvinningsgraden. Därför är det viktigt att vara noga vid sorteringen.

Fortsätt källsortera, men minska behovet.

Även fast det här är nedslående fakta så uppmanar jag ändå till att fortsätta källsortera plast. Tekniken går hela tiden framåt och det är bättre att mängden plast hamnar i sorteringen och kan redovisas som just plast än att plaststatistiken “döljs” i de brännbara soporna.

Dock försöker jag själv minska på plasten så mycket det bara går, för att så långt det är möjligt inte bidra till efterfrågan på plast och det efterföljande behovet av plaståtervinning.

Helst skulle jag se att slit och släng-plasten fasades ut helt och hållet och ersattes av naturligt nedbrytbara och klimatsmarta material. Att källsortera plast är nämligen inte lösningen för den här planeten. Snarare är återvinning en business som företag tjänar pengar på, ibland en riktigt shady business. Och jag vill så lite som möjligt vara en del av det. Därför plastbantar jag så mycket som jag bara kan.

Mina 5 bästa tips för att minska behovet av både plastprodukter och plaståtervinning.

Plastbanta är mer än att byta ut plastsaker man har hemma. Därför plastbantar jag även engångsprodukter och förpackningar så mycket som jag bara kan för att slippa källsortera plast överhuvudtaget. Här delar jag mina fem bästa tips för minimera behovet av plaståtervinning. Dela gärna vidare i dina sociala flöden och fyll hemskt gärna på med dina egna bästa tips i kommentarsfältet nedan.

1. Ta med dina egna påsar till affären, både shoppingpåsar och påsar för till exempel frukt och grönt. Om du bara köper en eller två frukter eller grönsaker behöver du inte ens ha en egen påse till dem. Vägra butikernas sladdriga grönsaks- och fryspåsar.

2. Köp aldrig vatten på plastflaska. Fyll istället upp din egen flaska med dryck innan du går hemifrån. Transporten av en liter förpackat vatten ger dessutom upphov till mer än tusen gånger större koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten, så att ta med sitt eget vatten är solklart en no brainer.

3. Ta ingen take away-mugg. Drick ditt kaffe på stället (i porslinskopp) eller be baristan att fylla upp din egen termosmugg.

4. Dissa plastbestick, sugrör och plastmuggar när du har fest. Kolla in hur du fixar ditt eget Zero Waste-kalas här.

5. Välj glas- och pappersförpackningar framför plast när du handlar mat. Har du möjlighet att handla förpackningsfritt där du bor – ta med dina egna kärl och gör det!

---

Källor: www.svt.se, www.dn.se,