Förkylningstider.
Du vet hur det är de där dagarna när förkylningen härjar som värst. Du förbrukar en till synes oändlig mängd pappersnäsdukar och snoriga bitar toapapper. De samlas i en hög framför dig på soffbordet där du ligger under en filt i soffan och med matt blick tittar på mormonsåpor på TiVo, samtidigt som du puffar nässprej och suger i dig halstabletter som en annan Nezeril- och Zyx-pundare.
Kroppen vill inte kämpa med kemikalier när den är sjuk
Har du tänkt på hur mycket papper som går åt när du är förkyld? Eller hur mycket näsdroppar med kemiskt innehåll som du drar i dig? Eller alla de där sockertoppade halstabletterna med tveksamt innehåll som får hela tungan att domna? Man blir sjuk bara att tänka på det. Därför kommer här några tips på hur du kan kemikalieminimera och återanvända i förkylningstider.
Att leva klimatsmart handlar också om att förenkla tillvaron, även vid sjukdom. Med tipsen nedan kan du koncentrera dig på att bli frisk och stötta kroppens återhämtningsprocess naturligt, istället för att proppa dig full med suspekta kemikalier. När du redan är nedsatt behöver kroppen sannerligen inte fler gifter att tampas med.
1. Börja använda näsdukar i tyg!
Det är inte mer ohygieniskt att lägga använda tygnäsdukar i en pappers- eller tygpåse när de är använda och sedan tömma ur dem i tvättmaskinen när förkylningen är över, än att pula ner snoriga bitar toapapper i en plastpåse på golvet bredvid nattduksbordet. Du vet ju hur det är när en är förkyld: en snyter ju upp typ en hel regnskog papper på bara ett par dagar. Tänk vilken jätteskillnad du kan göra för miljön om du snyter dig i återanvändbara trasor istället!
Med tvättbara tygnäsdukar slipper du dessutom gnugga in näsan och andningsvägarna med kemikalier som klorblekning, rengöringskemikalier, parfym, bisfenol A, lotioner och allt annat otrevligt som kan finnas i engångsnäsdukar och toapapper. Pappersindustrin är ju som bekant traditionellt en av de mest miljöbelastande verksamheterna i Norden. När en redan är sjuk behöver en ju inte utsätta sig för ämnen som kan göra en ännu sjukare.
Men du! Gå inte ut och shoppa näsdukar nu, (och om du ändå är på väg trots min avrådan, läs i alla fall det här inlägget om kemikalier i textilier först). Mitt förslag är att du tar ett trasigt lakan eller något annat urtvättat tygstycke i bomull och river lagom stora remsor av det istället. Det behöver inte vara fint eller ha fållade kanter. Du ska bara snyta dig i dem, så gör det enkelt för dig. Du ska ju inte heller överanstränga dig när du är sjuk, eller hur?!
Förvara dina nya näsdukar i en glasburk som Bea Johnson (drottningen av Zero Waste) vars bild jag lånat ovan. Och fixar du en liten tygpåse att lägga de använda näsdukarna i kan du köra in även den i tvättmaskinen när du har snorat klart. Superpraktiskt!
2. Skölj näsan med koksalt istället för att spreja med kemikalier!
Det låter kanske läbbigt med nässköljning, men faktum är att om man sköljer igenom näsan med saltslösning så lindrar man både förkylningar och allergier.
Sköljning med saltvatten i näsan är en väl beprövad metod och har rekommenderats av läkare sedan långt tillbaka i tiden.
Om man betänker att en vanlig nässprej som Nezeril innehåller substanserna oximetazolinhydroklorid, dinatriumedetat, natriumdivätefosfatdihydrat och dinatriumfosfatdihydrat som kan skada näsans slemhinnor, så känns en rejäl sköljning med salt som ett verkligt tilltalande alternativ för att lindra både rinnsnuva och nästäppa.
Att använda en nässköljare är dessutom en enkel och billig behandling som lindrar symtom från ett stort antal olika åkommor från näsa och bihålor, minskar behovet av sjukvård och kan hjälpa till att minska antibiotikaresistensen.
Sköljer man näsan redan när man känner av de första förkylningssymtomen kan förkylningen dessutom motas i grind. Sköljningen spolar bort pollen, överflödigt slem, skorpbildningar, damm- och sotpartiklar. Irritationen i näsan dämpas och slemhinnorna återfuktas. Misstänker man att man har öroninflammation ska man dock kolla med läkare först. Annars är det ofarligt att skölja och även barn kan med en vuxens hjälp skölja näsan när de är förkylda.
Personligen använder jag en nässköljare som heter Nasaline och som kan köpas på apotek eller online via till exempel Apomera. Den är visserligen i plast, men munstycket som kommer i kontakt med näsans slemhinnor är av silikon. Den är behändig och lätt att ladda med saltlösningen.
Det går dock även att hitta keramiska nässköljare på hälsokostbutiker med samma funktion. En prisvärd nässköljare i keramik finns till exempel hos Grön gåva.
Man kan skölja hur ofta man vill, men praktiskt är att skölja 1–3 gånger dagligen med minst 2 sköljningar i varje näsborre vid varje sköljtillfälle. I näsan är det cirka 35 grader i princip oavsett omgivningens temperatur. Att skölja med kroppsvarmt saltvatten är därför det behagligaste. Slemhinnan i näsan har alltid en tunt lager av vad som kallas fysiologiskt saltvatten. Om man sköljer med vatten utan salt svider det och känns inte behagligt.
Det finns speciella påsar med helt rent salt att köpa (Nasaline Salt) där en påse salt rörs ned i 250 ml rent vatten. Men man kan också röra ned en tesked vanligt bordssalt (koksalt, natriumklorid) i en halv liter kroppsvarmt rent vatten och skölja med.
3. Gurgla med salt för att lindra halsont!
Att gurgla sig i saltvatten är också lindrande för halsen och saltet fungerar som en naturlig bakteriedödare.
En tesked salt blandad i 250 ml ljummet vatten brukar vara en lagom blandning. Precis som med nässköljningen hjälper saltet även till att mota bort förkylningen om du gurglar direkt när du börjar känna av de första förkylningssymptomen.
4. Skippa hostmedicinen – sippa på varma drycker istället!
Det är skönt att kunna undvika kommersiell hostmedicin som ofta innehåller slemlösande och hostdämpande substanser. Den receptfria hostmedicinen Bromhexin Apofri innehåller till exempel ämnena sorbitol, metylparahydroxibensoat, propylparahydroxibensoat och propylenglykol som i bipacksedeln uppges kunna ge en allergisk reaktion, ibland till och med en fördröjd sådan.
Jag har googlat de olika ämnena individuellt men hittar ingen information om vad det är, (förutom sorbitol som är ett sötningsmedel med E-nummer 420), som en lekman kan förstå. Jag hittar kartor över de kemiska sammansättningarna, men kommer inte längre än så. Det står saker som att medicinen dämpar hostreflexen genom att påverka det centrala nervsystemet och att den hjälper till att vidga luftrören. På kemisk väg alltså. Att hälla i sig något jag inte förstår innehållet i är inget jag vill trycka i varken mig själv eller mina barn.
Att dricka varmt te eller buljong lindrar halsont och dämpar förkylningssymptom, men ångan och värmen från drycken löser också upp slem, gör det lättare att hosta och lenar en ond hals.
Lite honung är alltid behagligt för halsen, men se upp för att ge det till barn under ett år eftersom det, även om det är ovanligt, kan följa med lite pollen och sporer från en bakterie. Hos riktigt små barn, under ett år, är tarmarnas försvar mot detta inte så bra som det blir när barnet blivit äldre. Det kan hända att sporerna orsakar en förgiftning som kan vara skadlig för spädbarn. Därför rekommenderar man att barn under ett år inte ska äta honung.
5. Smörj torra läppar och svidande näsa med naturligt cerat
Jag har tidigare skrivit om mitt liv som lipsyl-knarkare och hur jag under många långa år smorde in läpparna med preparat som innehåller restprodukter från råoljeindustrin. Sedan upptäckte jag hur enkelt det var att blanda ihop sin egen naturliga läppsalva. Klicka här för att komma till receptet.
Du behöver dock ha laddat skafferiet med bivax, mandelolja och kokosolja, men när det väl är gjort tar det bara några minuter att smälta ihop ingredienserna till en salva som funkar alldeles utmärkt att smörja förkylningstorra läppar och huden kring en söndersnuten näsa med.
Din giftfria förkylning
Nästa gång du blir sjuk: se till att ha en giftfri förkylning! Du kommer inte bara återhämta dig snabbare, utan också stärka kroppen på naturlig väg.
Krya på dig!
Källor: 1177.se, FASS.se, Wikipedia.se
