Från ull till tygblöjor till tidig potträning. It goes on.

Läste någonstans på ett forum att det finns ett gäng fenomen som hänger ihop om man blir intresserad av att till exempel bära sitt barn i sjal eller ergonomisk sele (och då snackar vi inte BabyBjörn här inte utan riktigt ergonomiska grejer. Vi har två Pognae. Mer om det i ett annat inlägg).

Grejen var det att om man startade med sjal så kom ofta ull som nästa steg. Ungen kläs rätt i lager på lager för att vara varm men inte svettig i sjalen. Och när man är inne på ull så blir man ofta medveten om kemikalier och börjar plastbanta hemmet. Därefter kommer ekomat, BLW (Baby Lead Weaning – även spädbarn kan äta mat per egen maskin), tygblöjor och EC.

EC står för elimination communication och betyder typ tidig potträning. De mest inbitna kör det redan från födseln, vilket ska gå alldeles utmärkt om man bara orkar tolka ungens kiss- och bajssignaler i den där första, lite kladdiga dimman som barnets första veckor, månader (år?) är.

Jag kan checka av en hel del av de här fenomenen i mitt eget liv. Jag bär barn, vi kör ull, har plastbantat hemma, använder tygblöjor. Och med tvillingarna tänkte jag att även om jag inte kommer praktisera strikt ec (herregud, hur ska man hinna det med två?) så vill jag gärna potträna dem så tidigt som möjligt.

De är sex månader nu och när andan faller på försöker jag rutinpotta dem, det vill säga hålla dem över pottan efter de sovit och ätit och lite när som helst då man får för sig att de behöver gå på toa. Jag kan säga att jag misslyckas typ jämt. Eller rättare sagt alltid. Från det att jag uppfattar någon slags signal så har de hunnit göra i blöjan innan vi ens är i närheten av någon potta eller fått av någon blöja.

Jag tänker inte säga att ec funkar skitbra för oss, för det gör det verkligen inte. Men jag gillar det som idé betraktat och jag vill inte helt ge upp tanken på att de små skulle kunna uppmuntras till att bli blöjfria rätt tidigt. Och med tidigt menar jag före tre års ålder som verkar vara en slags standard i västvärlden numera. (På 70-talet när jag växte upp var alla torra vid 18 månader. Det upphör min mamma aldrig att påpeka för mig när hon ser att min treåring fortfarande behöver blöja ibland). Mitt mål är därför att båda tvillingarna ska vara dagtorra när de är ett och ett halvt. För att bevisa för mamma att jag är minst lika bra på att tämja uppfostra barn som hon tydligen är. Både för miljöns och deras självständighets skull, tänker jag.

Photo credit: big boy belly button! via photopin (license)