Ditt klimatsmarta år – en månad i taget.

DET HÄR INLÄGGET INNEHÅLLER REKLAM I FORM AV SPONSRADE LÄNKAR.

Pernilla på Ekoenkelt skrev en så bra artikel för ett tag sedan. Det handlade om hur mycket mer positivt det kändes om man fokuserade på de sätt man kunde hjälpa miljön istället för att deppa ihop över all fakta som visar hur åt helvete det går för den här planeten. Och visst är det ett mycket mer hoppfullt och energigivande angreppssätt när det kommer till klimatfrågan?! Jag tog fasta på det när jag satte ihop det här inlägget som handlar om hur du kan göra det här året till ditt klimatsmarta år.

Du ska såklart satsa på att göra en massa grejer som hjälper jorden! Allt du gör ska också gärna kännas som om det tillför ditt liv någonting, inte som om du måste försaka något.

Och tanken är inte heller att du ska känna dig överväldigad, utan sakta men säkert fasa in dig själv i en klimatsmart livsstil. Vi tar det en månad i taget.

Januari: spara vatten

På grund av klimatförändringar påverkar vattenbrist över en miljard människor idag, och 2020 uppskattas samma siffra vara uppe i tre miljarder. Även i Sverige har vi haft problem med tillgång till vatten. Somrarna 2016 och 2017 införde ett flertal kommuner i Sverige begränsningar i den allmänna vattenförsörjningen. 2018 präglades av extremvärme och katastrofalt dåliga skördar på grund av torka. Därför måste vi alla hjälpas åt för att fördela jordens vattenresurser klokt och rättvist. Att duscha kortare tid, åtgärda droppande kranar och rinnande toaletter samt att samla upp outnyttjat vatten för att sedan vattna dina blommor med, är bara några saker du kan tänka på i januari. Dessutom: sparar du vatten sparar du också pengar. Den tanken kan säkert pigga upp och motivera dig under årets fattigaste månad.

Läslista:

[foogallery id=”25528″]

Februari: återvinn ditt avfall

Reducera din Co2-påverkan genom att återvinna ditt avfall. Att källsortera är i det närmaste helt utan ansträngning. Det är enkelt och tar knappt någon extra tid. Att införliva källsortering i din dagliga rutin under ditt klimatsmarta år innebär bara några extra sekunders jobb. Mycket mindre tid än det tar att gå ut med soppåsen och skura sopskåpet regelbundet. Kolla in hur jag har satt upp min källsorteringsstation på liten yta, och dela in dina sopor i glas, metall, plast, batterier, brännbart, förpackningar och tidningar/papper. Lägger du manken till lite extra kan du även fundera på kompostering, till exempel i en bokashi-hink. Kolla in hur det funkar här: Bokashi – så funkar det. Din guide till inomhuskompostering. Att källsortera gör stor skillnad. Visste du till exempel att man sparar 95 % energi genom att återvinna en aluminiumburk jämfört med att tillverka en ny? Eller att man sparar 50 % energi genom att återvinna en plastflaska jämfört med att skicka den till förbränning? Samma sak gäller för återvinning av glas. Om du återvinner en enda glasflaska sparar det energi tillräckligt för att låta en lågenergilampa lysa i 20 timmar. Ganska bra för klimatet, eller hur?

Om du tittar på avfallstrappan så ser du dessutom att det är bättre att återbruka något än att återvinna det, eftersom återvinning i sig är resurskrävande. Så innan du återvinner något, fundera på om du kan sälja eller skänka din sak istället. Är den fullt fungerande går det förmodligen utmärkt. Och med detta sagt har vi också en naturlig övergång till mars månads tema: köp second hand.

Läslista:

[foogallery id=”25441″]

Mars: second hand-shopping minskar både avfall och överproduktion

Ett av de allra enklaste sätten att minska ditt klimatavtryck är att börja shoppa second hand. Personligen handlar jag i princip allt begagnat, men jag säger inte att du måste gå all in direkt. Men däremot tycker jag att du ska fundera på andrahandsmarknaden som steg ett när du vill köpa något. Mycket av det som ligger ute på Blocket, Tradera eller några av de andra sajterna eller som säljs i välgörenhetsaffärer och second hand-shoppar är knappt eller mycket lite använt. Om du inte ännu har scannat second hand-marknaden så säger jag bara det att du kan inte ana vad mycket grejer som finns ute som folk bara köpt, aldrig använt och sedan gjort sig av med. Förutom att begagnade saker ger dig möjlighet att köpa grejer du vill ha till en bråkdel av priset, så är också second hand-shopping ett av de enklaste sätten att minska den globala överproduktionen på.

Betänk detta: om du till exempel handlar vart tionde plagg second hand minskar du dina växthusgasutsläpp med 30 kilo om året. Genom att köpa second hand förlänger du också en pryls livslängd, bidrar till den lokala ekonomin istället för den globala och sparar resurser som går åt för att tillverka och distribuera något nytt.

Läslista:

[foogallery id=”25444″]

April: spara energi

Hushållsel står för 38 procent av det totala globala klimatavtrycket, så att spara på elen hemma ska varken förringas eller anses småsnålt. Individuella ansträngningar i privatlivet kan göra enorm skillnad! Inte är det särskilt svårt heller att minska sin elförbrukning heller. Bara genom att byta ut en glödlampa mot en lågenergilampa sparar man upp till 80 % energi. 90-100 % av materialen i en LED- eller lågenergilampa återvinns dessutom, vilket ytterligare sparar energi och minskar resursförbrukning. Att vårda hushållsmaskiner så som torktumlare och dammsuga baksidan av frysen är också bra sätt att dämpa sin elförbrukning. Samt att sänka temperaturen med någon enstaka grad, om man nu inte är väldigt frusen av sig.

Kolla också att frysen står på -18 grader, varken mer eller mindre. Enkla åtgärder under ditt klimatsmarta år!

Läslista:

[foogallery id=”25447″]

Maj: byt till giftfria tvätt- och rengöringsprodukter

Att spola ut kemikalierester via avloppet i naturen som de flesta av oss gör dagligen är inte så himla klimatsmart. Tänk om du istället kunde tvätta och städa med något som gjorde gott när det spolades ut? Och det kan du! Jag har gått över till att städa med EM, som står för effektiva mikroorganismer. Det funkar som så att istället för att med kemikaliers hjälp utrota alla bakterier, onda såväl som goda, så tillför jag istället många fler goda bakterier som kan konkurrera ut de dåliga. Kvar blir en hälsosam bakterieflora som vi faktiskt behöver för att må bra, hemmet blir skinande rent och det som rinner ut i avloppet gör att hav och vattendrag mår bra. Som en bonus går det att använda EM även som växtnäring, för att bryta ner matresterna i bokashi-hinken, att skölja håret i och för att badda småsår på djur med.

Tvättar gör jag numera med miljösmarta och lite annorlunda produkter. Mina favoriter är ekologiskt odlade tvättnötter som utsöndrar saponin (såpa) när de kommer i kontakt med vatten. 5-6 nötter räcker till några tvättar och därefter komposterar jag dem. Men jag har också testat Ecoballs som funkar super och räcker till 240 tvättar, och ekologiska tvålflingor som löser upp smuts och är grymt på fläckar.

Vilka rengöringsprodukter kan du börja fasa ut till förmån för mer miljösnälla alternativ?

Läslista:

[foogallery id=”25449″]

Juni: plant some shit

Det är både avkopplande, hälsosamt och klimatsmart att odla. Tänk vad härligt att kunna göra sin egen mat, om det så bara är en basilikakruka på fönsterblecket! Att ha växter hemma är också bra för inomhusklimatet och har du möjlighet att plantera ute så hjälper du jorden genom att tillföra grönt som absorberar koldioxid och tillför syre. Juni är den perfekta månaden för att starta den lilla kryddodlingen eller det gigantiska grönsakslandet.

Läslista:

[foogallery id=”25452″]

Juli: ställ bilen

Kan man ställa bilen på semestern? Hur ska man då ta sig till stranden eller sommarstället? Tja, Sverige har en relativt välutvecklad kollektivtrafik och det går faktiskt att åka buss till badet eller ta tåget om man ska lite längre. Fundera på vad som passar just dig och dem som du ska semestra med. Skulle det inte vara jätteskönt att hoppa på ett tåg där ni kan umgås under resan, sträcka på benen, sova, läsa eller ha filmkväll ihop? Istället för att klämma in er i en liten bil som någon ska köra fokuserat trots trötthet och kramp i gaspedalsbenet? En semesterplanering med hjälp av Samtrafikens Resrobot kan vara minst lika spännande som att boka bilsemester genom Europa.

Att semestra i sin egen stad är också ett alternativ. När man tänker på det finns det ofta enormt mycket att se i närområdet som det liksom aldrig blir av att besöka. I stan har du också i allmänhet god tillgång till god kollektivtrafik. Utnyttja den! Behöver du bil finns det sannolikt tillgång till olika varianter av att dela bil med andra: alltifrån bilpooler till biluthyrare till bildelningstjänster som ger dig omedelbar tillgång till bil när och var du behöver den. Att cykla i stan är också ett alternativ. Det blir lagom långa sträckor och cykelmöjligheterna är i många städer goda.

Vill du ha fler klimatsmarta semestertips? Kolla in Zero waste på resmålet. 7 klimatsmarta tips för semestern.

Augusti: Bring your own

Visste du att fyra take away-muggar som skapas är lika med ett halvt kilo CO2-utsläpp? Och det är bara fyra – inte 400 eller 4 000 eller 4 miljoner. En engångsmugg består för övrigt av i snitt 43 gram trä, 4,1 gram bensin och 1,8 gram kemikalier. Om du sparar in en sådan mugg varje dag under 40 år, så sparar du personligen 24 träd. Faktiskt inte illa.

Hur många pappersmuggar använder du varje dag? Och hur många skulle du kunna ersätta genom att ta med dig en egen mugg eller använda ett riktigt glas istället?

Kolla in infografen nedan. Den visar visserligen data från den amerikanska marknaden, men innehållet är giltigt även för oss som bor i Sverige: vi måste dra ner på engångsprodukter, för miljöns och vår egen överlevnads skull.

Att ta med en egen mugg, egen påse, eget sugrör, egna servetter etc är augusti månads klimatsmarta utmaning. Få ännu mer inspiration bland tipsen i läslistan nedan.

Läslista:

[foogallery id=”25455″]

September: tacka nej

Just att undvika skräp är nyckeln till ett skräpfritt liv. Och det bästa sättet att göra det på är att tacka nej till reklam och adresserad reklam, gratisgrejer och kvitton.

Tänk pre-cycling! Jag kan inte hitta några bra term på svenska, men det handlar om att återvinna det tänkta inköpet i huvudet innan man tar in det hemma. Fundera på vilka restprodukter som blir över, hur du i så fall kan återvinna dem, eller om det finns något alternativ till just den grejen som inte är lika förpackningstung eller skapar lika mycket negativt avfall, (och med negativt avfall menar jag till exempel plast eftersom det aldrig kan brytas ner). Kör en analys i huvudet – och öva dig på att artigt men bestämt tacka nej, både till dig själv och andra. Precycling kommer ta ditt klimatsmarta år till en helt ny nivå!

Läslista:

[foogallery id=”25457″]

Oktober: grön teknik

Utvinning av fossila bränslen, kemikalieskadat djurliv och förorenade hav. Det är bara ett par av de parametrar som bidrar till vår pågående klimatkris. Men nu stiger fler och fler entreprenörer fram och visar på hållbara innovationer som kan användas av vanliga människor i vardagen.

Kom dock ihåg att du inte behöver köpa ett Tesla-tak med solceller för att kunna utnyttja den nya gröna tekniken. Ett vanlig grenuttag med avstängningsknapp är supersmart i sig själv i och med att du kan stänga av en rad strömkrävande apparater, lampor och laddare med ett enda knapptryck. Mer tips i läslistan nedan.

Läslista:

[foogallery id=”25459″]

November: Byt ut några av dina engångsprodukter mot återbrukbara grejer

Förutom att jag är högst angelägen om att rädda den här planeten åt mina barn, så finns det också ett element av lathet i min strävan efter avfallsminimering. Lite finare uttryckt kan man säga att jag jagar allt som stjäl tid och försöker eliminera tidstjuvarna i mitt liv. Konkret handlar det om att jag inte vill behöva springa till soprummet var eviga dag. Jag avskyr den rundan. Återstår alltså att istället avfallsminimera sådant som kan ge upphov till skräp.

Fundera på vilka engångsgrejer som du har hemma. Tamponger, plastmuggar, servetter, hushållspapper, plastpåsar, tops, sugrör, gladpack, blöjor, babywipes, kaffefilter, rakhyvlar, toapapper… Vad kan du byta ut till sådant som går att använda många gånger istället? Testa att byta ut något och se hur det känns.

Läslista:

[foogallery id=”25462″]

December: Avsluta ditt klimatsmarta år med att minska julens avtryck

Ge miljövänliga julklappar, dra ner på köttet och källsortera mera är bara några av sakerna man kan göra för att julen ska bli schysstare mot naturen. För att inte tala om att minska (ny)konsumtionen. Men det finns självklart alltid möjlighet att slå in på en gyllene medelväg.

Din snobbiga svägerska kanske inte uppskattar en begagnad lampfot från Myrorna och barnen skulle förmodligen göra uppror om du deklarerade en presentfri jul, men det finns massor av andra saker man kan göra för att julen under ditt klimatsmarta år ska bli lite smartare, lite mindre skräpig och dra lite mindre el. Kolla in tipsen i inläggen nedan.

Läslista:

[foogallery id=”25464″]

Fler inlägg som hjälper dig att göra det här året till ditt klimatsmarta år hittar du hos kollegorna i The Sustainable Society:

• • Veckans Eko: Gott nytt – hållbart – år

• • Think organic: Om nyårslöften

• • Ekomorsan: Mål istället för nyårslöften

• • Husligheter: Här är förslag på 18 hållbara nyårslöften inför 2018

• Emmasvintage.se: Mina 12 smartaste nyårslöften: köpstopp, utmaningar och ny middagsklubb

Follow my blog with Bloglovin