Jag är ingalunda någon expert på bokashi-kompostering, men nu har jag komposterat mina matrester på det här viset under snart ett år och börjar få lite schvung på det. Därför tänkte jag att det kunde vara dags att publicera ett inlägg om hur bokashi funkar.

Bokashi

Innan jag steg för steg går igenom hur man gör så kör vi en superkort jämförelse mellan bokashi och vanlig varmkompost samt lite om vetenskapen bakom bokashi (som faktiskt upptäcktes mest av en slump):

Vad är bokashi?

Bokashi är ett sätt att förbereda organiskt avfall för snabb omvandling till jord och gödning helt utan kemikalier. Genom att tillsätta mikroorganismer hjälper man materialet att fermentera, det vill säga mjölksyrejäsa, och på det viset bryter man också ner det organiska materialets cellväggar vilket gör att matresterna väldigt snabbt kan bli jord.

En bokashi-hink passar alldeles utmärkt för inomhuskompostering just därför att den inte luktar. Bokashi är därför rena lyckan för alla som bor i lägenhet, och som drömmer om (!) att själva kunna kompostera sitt avfall och få fantastisk plantjord som bonus.

Största fördelen med Bokashi är att ingen näring går förlorad, utan att allt går till dina växter. Mikroberna som man har sprayat eller strött över bokashin binder både kväve och energi. Metoden är klimatsmart eftersom både koldioxid och kvävgaserna binds i komposten. Väl i jorden bygger den kväve- och energirika bokashi-gödseln upp ett bra mikroliv och en högre biomassa vilket ger en mer fertil jord.

Vetenskapen bakom bokashi-kompostering

På 80-talet sökte den japanske forskaren Teruo Higa efter den perfekta mikroorganismen som skulle kunna utvecklas till ett alternativ till kemijordbruket. Det gick inget vidare, men när han hällde ut en hink med misslyckade experiment på sin gräsmatta, började han ana att han var något stort på spåret. Efter några veckor upptäckte han nämligen att det växte som aldrig förr på just den plätten. Higa förstod då att han inte skulle leta efter en enda superbakterie utan efter ett gäng av samverkande bakterier. På det viset uppstod kunskapen om det vi idag kallar effektiva mikroorganismer (EM) och som kan användas till allt ifrån gödning av växter, accelerator till komposten, rengöring, tvätt, djurfoder (och – det här gillar inte Livsmedelsverket att jag säger), som en effektiv probiotisk dryck.

[WPSM_INFOBOX id=20958]

Det här behöver du för att kompostera inomhus

  • Ett uppsamlingskärl för dagens matrester. Det kan vara vilken bunke eller kastrull som helst.
  • 2 hinkar med lufttäta lock, antingen med eller utan tappkran. (Gör du bokashi i vanlig hink med lock lägger du en tidning i botten och kanske även någonstans i mitten som suger upp vätskan).
  • Strö/spray som innehåller effektiva mikroorganismer (kallat EM).
  • Något att pressa med, till exempel en potatispressare, underdelen av en flaska, ett vedträ eller vad du har till hands.

Så här gör jag. Steg för steg-guide från matsvinn till jord.

1. Jag samlar upp några dagars rester i ett kärl med lock som står på diskbänken (eller i kylskåpet under varma dagar) och häller resterna i bokashin först när jag fyllt kärlet. Det ska nämligen komma in så lite luft i bokashi-hinken som möjligt för att fermenteringsprocessen ska fungera optimalt.

2. Lägg så finfördelade bitar som möjligt i hinken. Det underlättar för mikroorganismerna att komma åt överallt så att maten bryts ner snabbare.

3. Pressa ihop matresterna ordentligt med potatisstöten, eller vad du har till hands. Det ska inte finnas några luftfickor.

4. Spraya eller ströa med EM över och mellan matresterna varje gång du adderar något i hinken.

5. Tappa av lakvattnet varannan dag ungefär. Det kan du sedan späda med vatten och använda som växtnäring. Se hur du blandar till näringen i nästa stycke. (Använder du en vanlig hink med en tidning i botten får du inget lakvatten. Blir bokashin för blöt får du lägga tidningspapper även i mitten av hinken och varva med matrester).

6. Se till att locket på bokashi-hinken verkligen sluter tätt. Jag fick själv tipset att sätta en plastfolie under locket för att det skulle bli garanterat lufttätt i hinken. Numera har jag slutat med det men öppnar i gengäld hinken mer sällan.

7. Fyll upp hinken och låt den därefter stå oöppnad i rumstemperatur i 2-3 veckor. När du öppnar igen kan du se vitt ludd överst, och det är bra. Det ska absolut inte bli grönt mögel. Innehållet kan (eller till och med ska) mörkna lite och falla sönder om du smular det mellan fingrarna. (Inte för att du vill göra det, men OM).

8. Efter att ha stått oöppnad i minst två veckor ska hinkens innehåll blandas med ungefär lika mängd jord och grävas ner i rabatten eller i en stor bytta (som inte får vara lufttät och som går alldeles utmärkt att ha inomhus). Gräver du ner din bokashi i rabatten kommer daggmaskarna att hitta “maten” och snabbt göra om det till kompost. Samma sak händer i jordfabrik även utan maskar, men det måste som sagt komma in luft när de fermenterade matresterna ska omvandlas till jord. Det är också viktigt att matresterna har fermenterat ordentligt under tiden i hinken. Det vet du om det luktar syrligt när du öppnar. En färdigfermenterad bokashihink luktar inte äckligt. Kanske inte heller gott, men du ska inte känna någon stank av förruttnelse. (Det ska lukta mer som spya än som avlopp om man nu ska jämföra två mindre trevliga dofter).

Så här använder du lakvattnet.

Lakvattnet från komposten kan du späda med kran- eller regnvatten och ge som näring till dina växter. Du ska aldrig använda lakvattnet som det är eftersom det då kan bränna sönder plantornas rötter. Späd så mycket som 1 på 100. Det lakvatten som du inte använder direkt går alldeles utmärkt att spara i en glasburk eller flaska i kylskåpet.

Får du mycket lakvatten utan att ha så många växter att vattna? Häll ut det i vasken som naturlig propplösare! Mikroberna arbetar långsiktigt med att bryta ner det som kan stoppa till. Dessutom är mikroliv jättebra att spola ut i avlopp och vattenrör och i förlängningen tillsätta naturen, till skillnad från diverse kemiska produkter som används i samma syfte.

Jag tömmer lakvattnet i en burk eller flaska och spär ut med vatten 1:100. Mina annars så trista orkideer blommade hela förra vintern! Bildkälla: Erik Simander/TT.

 

Så här kan du använda den färdiga komposten.

När du har grävt ner den färdigjästa bokashin i marken eller i en jordfabrik (tunna) ska du lämna den orörd i 2-4 veckor. Jag vet att det är jättesvårt att inte vara där och peta, titta på jordförvandling och feta maskar, särskilt i början, men bokashins näring kommer mycket mer jorden tillgodo om processen får jobba ifred, utan tillsats av ytterligare syre.

Bokashi har väldigt surt ph-värde när man gräver ner det och därför ska du vänta några veckor med att plantera på platsen. Efter två veckor är pH:t normalt och då går det fint att plantera. Du kan också gärna blanda vanlig jord med bokashi för jordförbättring och för att tillföra ny näring. En bra idé är till exempel att gräva ner bokashi i krukor och pallkragar där det inte växer något under vintern. På våren har det då blivit jättefin jord att odla på nytt i.

Mer bokashi!

Sök på svenska bokashi-grupper på Facebook, till exempel här eller här. Där kan du få jättemycket hjälp av bokashi-entusiaster både i och utanför Sverige.

Och har du lite tur kan du också få kontakt med någon som har lite färdigjästa matrester att ge bort. Det hände mig för ett tag sedan: jag svarade på en annons från en tjej som skulle flytta och inte hade någonstans att gräva ner två hinkar bokashi. Lika glad som jag över att få mer biomassa till mina rabatter var hon över att kunna gräva ner innehållet någonstans. Så hon tog hinkarna på tunnelbanan och åkte över hela stan för att hälla dem i en nygrävd grop i min rabatt. Samtidigt som min femåring iklädd fladdermusdräkt frenetiskt hoppade runt oss i en överentusiastisk reaktion på “att vi nu skulle få en så vacker trädgård”.

Bokashi kan leda till många spännande lördagskvällar, ingen tvekan om saken.