Zero Waste. När man ser på det utifrån kan det kännas omöjligt att åstadkomma en tillvaro helt utan avfall. Sociala medier är fyllda av bilder på människor som producerar en liten glasburk med skräp på ett helt halvår eller mer, och har man då själv en proppfull soppåse som man går ut med var och varannan dag så är det lätt att misströsta. Man kanske ifrågasätter om det ens är värt att försöka.

Jag genererar inte så mycket sopor längre, men det har inte alltid varit så. Jag har varit den där som gick till soprummet med mitt avfall varje dag. Förändringen till en avfallsminimerad livsstil skedde heller inte över en natt. Det tog tid, och framförallt skedde det i etapper. Mitt tips är därför att smyga igång avfallsminimeringen, ett myrsteg i taget. 

Om man vill ställa om sig mot en mer avfallsminimerad livsstil är det ganska överkomligt att fokusera på ett område i livet, och sedan gå all in just där. Det kan vara att alltid ha en tygpåse med sig till affären, att avfallsminimera sin mens eller att alltid bära med sig en flaska eget vatten. Att bli en supernolla vad det gäller avfall på ett specifikt område är långt mycket bättre än att inte göra något alls.

breakfast_677431c.jpeg

Vad sägs till exempel om att etablera en avfallsminimerad frukostrutin? Om inte annat så sätter det en positiv ton för resten av dagen. Du har inlett din morgon med att göra något bra.

Här nedan visar jag hur min avfallsminimerade frukost ser ut. En dag när jag lyckas alltså.

(Inte en sådan där morgon när alla ungarna vaknar på fel sida, man har en dålig hårdag, mjölken är slut och ens schyssta kläder ligger i tvätten. Samtidigt som det är riktigt bråttom eftersom ens morgonmöte i princip börjar innan dagis ens har öppnat. De dagarna inträffar absolut och återkommer med viss regelbundenhet. Men då får man tänka att shit happens och att det kommer en ny möjlighet att ta nya tag imorgon).

Men låt oss just nu låtsas att de där mer miserabla dagarna inte finns, och så koncentrerar vi oss på hur en ideal zero waste-frukost i de bästa av världar kan se ut. Se det som en målbild, en utmaning eller varför inte som ditt kommande expertområde. Om du inte orkar göra allt, (det gör inte jag heller hela tiden), så kan du alltid fokusera på något.

Pour over-kaffe.

Här nedan ser du min i särklass snyggaste kökspryl. Varje morgon och eftermiddag brygger jag mitt eget Slow Brew-kaffe, eller Pour Over som det också kallas, i min mattsvarta stengodskanna. På det här sättet behövs ingen separat kaffebryggare som drar onödig el, tar onödig plats eller kräver tidsödande skötsel. Jag sparar energi, utrymme och tid på samma gång. 1-0 till mig.

På bilden häller jag kokande vatten från en vattenkokare, men den har jag också övergivit nu till förmån för en helt vanlig rostfri kastrull. Mindre plast, och dessutom mer zero waste när man använder något som inte bara har ett enda användningsområde.

 

DIY kaffefilter.

Eftersom mitt mål är att ersätta alla engångsartiklar med återanvändningsbara produkter, var det naturligt att leta efter alternativ till kaffefilter i papper.

Jag blev tipsad om att köpa ett filter i guld (ja, faktiskt riktigt guld!), men hur jag än letade hittade jag inget guldfilter som inte var monterat på en plaststomme. Och eftersom jag inte tycker att plast och värme hör ihop, (plasten släpper ifrån sig otrevliga kemiska ämnen när den blir varm), återstod egentligen bara att tillverka filtret själv.

Av en bit oblekt bomullstyg måttade jag efter ett kaffefilter i papper och sydde sedan några sömmar. Superenkelt och man behöver inte ens ha en symaskin. Kaffet smakar som vanligt och filtret sköljs av efter varje bryggning och tvättas vid behov.

Livsmedel i lösvikt.

De flesta frukosttillbehör är möjliga att köpa i lösvikt: bröd, pålägg, kaffe, te, müsli… Gör det så ofta du kan så sparar du enormt mycket plast och andra förpackningar.

 

Till min Slow Brew köper jag kaffe i lösvikt. Än så länge köper jag det färdigmalet, men eftersom jag i de flesta kaffebutiker som jag har besökt har möt både motstånd och regelverk mot att mala kaffe direkt i mitt eget kärl, planerar jag istället att köpa en kvarn så att jag kan mala mina egna bönor och dessutom få pinfärskt kaffe varje gång.

 

På bilden har jag satt bryggtratten från stengodskannan i en guldpiedestal/lamphållare från Lagerhaus. Funkar det med och skänkte, tillsammans med den kungliga muggen, en viss glans åt den söndagseftermiddag då bilden togs.

Hemgjord havremjölk

I vår fyrabarnsfamilj konsumerar vi mycket mjölk. Det betyder också att mjölkförpackningar utgör en stor del av vår totala kartongåtervinning, vilket har fått mig att fundera över en förpackningsminimerad lösning. In på scenen steg då den hemgjorda havremjölken. Klicka här för att komma direkt till beskrivningen av hur man gör mjölk av havregryn på mindre än femton minuter.

Over night oats

Det här gör jag när jag har tid och någon form av ork över. Jag blandar chiafrön med havregryn (om du vill kan du slänga i lite kokosflingor och linfrö också) i ett glas eller en skål, slår en skvätt mjölk över så det precis täcker torrvarorna (det går bra med havremjölken ovan) och låter stå och svälla i kylskåpet över natten. På morgonen kan man lägga till en klick sylt på toppen om man vill. Enkelt för den morgontrötta som knappt behöver lyfta ett finger för att ändå servera ett lyxigare alternativ till den vanliga yoghurten eller filen.

Bröd från bageriet, infryst i tygpåse.

Bilden här nedanför visar hembakt bröd. Det är lite overkill att baka eget bröd och om vi ska vara ärliga händer det nog mest på Instagram snarare än i verkliga livet. Det duger gott att gå till det lokala bageriet och be om deras bästa bröd, som du sedan tar med dig hem i en egen tygpåse.

Väl hemma kan du stoppa in hela påsen i frysen. Det går alldeles utmärkt att frysa in bröd i tyg, i alla fall under en kortare period som några veckor. Då har du alltid färskt, avfallsminimerat bröd hemma, redo att plockas ut kvällen innan eller tinas snabbt i mikron när glutensuget sätter i.

Hemmagjort smör.

I inlägget Gör ditt eget bredbara smör och minska avfallet med en plastlåda åt gången har jag beskrivit min frustration kring återvinningsproblematiken med Bregott-lådan, vars insida är av plast men som enligt Arla ska sorteras som papper. Denna frustration föranledde att jag började göra eget bredbart smör, vilket inte var ett dugg svårt, men långt mer förpackningsminimerat.

Jag gillar dessutom att få mitt smör ganska salt och nu kan jag själv salta efter behag. Dessutom experimenterade jag med att ersätta rapsoljan i receptet med olivolja, vilket då gav smöret en sydeuropeisk influens.

Tillskott.

Sist men inte minst: de viktiga men tråkiga tillskotten. D-vitamin, Omega-3 och probiotika samt en dos järn som jag är kroniskt låg på. Inte precis avfallsminimerade burkar, men jag tror ärligt talat inte att det finns något val. All denna plast!

Jag tar min dos tillskott till frukost för att inte glömma den senare och för att ladda kroppen med det den behöver under dagen. (Fast rätt ofta glömmer jag i alla fall).

 

D-vitamin behövs i synnerhet under den mörka årstiden då vi knappt alls får något solljus, och viss forskning hävdar att d-vitaminet är viktigare än vitamin c för att hålla förkylningar och influensor borta.

Omega-3 från krillolja sägs vara den renaste sorten och är bra för hjärnan, hjärtat och synen. Omega-3 från krill kan absorberas direkt in i blodet utan att först brytas ned av matsmältningssystemet. Krill är ett räkliknande skaldjur som finns i överflöd i Antarktis där den hämtas i kristallklart, rent vatten utan föroreningar. Krillen skördas dessutom med ett unikt eko-system som skyddar övrig fisk att förstöras. Krill finns i ett överflöd i Antaktis och det råder ingen risk för utfiskning eftersom krillen har en enorm reproduktionstakt.

Probiotikan ser till att tillföra goda tarmbakterierna som är nödvändiga för ett tillräckligt immunförsvar. Särskilt viktigt om du har gått på en kur antibiotika, eftersom penicillinet inte kan skilja ont från gott utan slår ut alla bakterier i kroppen utan urskiljning. Det sägs att det tar fem år för kroppen att bygga upp en vettig tarmflora efter en enda antibiotikakur, och det kan sätta igång en ond cirkel av ständiga penicillinkurer där en kropp med bristfällig tarmflora inte längre klarar av att bekämpa bakterier själv. Så probiotikan är i det närmaste livsviktig, antingen i form av kapslar eller tillsatta som fermenterade grönsaker, (recept här).

Något bubblar här inne. #fermentedfood #probiotics #fermenteradmat #probiotika #paleo

A post shared by Annas kemtvätt ZeroWaste Sthlm (@annaskemtvatt) on

Blev det ändå en skämskopp i farten idag?

Ingen fara, imorgon är en ny dag.

 

Och du, håll ut. #earthiscalling

Vill du få fler handfasta tips om hur du kan leva klimatsmart, hållbart, ekonomiskt och avfallsminimerat?

Signa i så fall upp för nyhetsbrevet från Annas kemtvätt nu. Det är de små sakerna som betyder något. Att låta sig inspireras är ett stort steg på vägen. #räddavärldenlitegrann

Jag kommer aldrig att lämna ut, byta eller sälja din e-postadress. Du kan säga upp din prenumeration när du vill genom att klicka på en länk i nyhetsbrevet.