Miljöengagemanget växer och konsumtionens påverkan på miljön blir allt tydligare. Men en sida av konsumtionen som inte många känner till är att det uppstår mycket avfall vid tillverkningen av olika produkter – ett avfallsfotavtryck som inte syns. Det gör det svårt för oss som konsumenter att förstå vilken miljöpåverkan produkten i sin helhet har. Men nu vill organisationen Avfall Sverige ändra på det.
Vi måste få hjälp med att fatta bättre konsumtionsbeslut.
Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation för avfallshantering. De vill att det ska vara lättare för konsumenterna att ta ansvar för sina inköp. Därför anser de att det osynliga avfallet måste göras synligt och kunskapen om det måste öka så att avfallsmängderna på sikt kan minska. För ökad kunskap gör att vi som konsumenter naturligtvis kan fatta bättre underbyggda beslut vid våra inköp. I dagsläget är det för svårt att avgöra vilken produkt som påverkar miljön mest.
Läs också: Deras vision är en strumpbyxindustri utan avfall.
Kampanjen #osynligtavfall visar det vi inte förut sett.
För att börja synliggöra det osynliga avfallet har Avfall Sverige i dagarna gått ut med kampanjen Osynligt avfall. Med hjälp av videos och hashtaggen #osynligtavfall visualiserar de det som vi normalt inte ser – det avfall som uppstår innan vi konsumenter köper en produkt, och som vi därför aldrig ser eller behöver ta ansvar för.
Produkter måste få en längre livslängd, vara enklare att reparera, lättare att återvinna och slutligen giftfria den dag de ska återvinnas, säger Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige.
Läs också: 10 områden där jag (nästan) nollat mitt avfall.
Avfallet du aldrig ser – så här mycket är det.
För att tydliggöra hur mycket avfall olika saker ger upphov till har Avfall Sverige räknat fram avfallsfotavtrycket för 11 olika konsumentprodukter. De produkter som studerades var kyckling, nötkött, elektrisk borrmaskin, bärbar dator, mjölk (icke-ekologisk), bomullsbyxor, läderskor, mobiltelefon, träningskläder (en T-shirt och ett par shorts i syntetmaterial), mjölkförpackningar av kartong samt tidningar.
- Elektroniska produkter hade det högsta avfallsfotavtrycket (kg avfall/ produkt). En bärbar dator 1200 kg, en mobiltelefon 86 kg och en borrmaskin 52 kg.
- Ett kilo nötkött genererar mer avfall (4 kg) än ett kilo kycklingkött (860 gram). En liter mjölk har ett relativt lågt avfallsfotavtryck (97 gram) men avfallsfotavtrycket ökar med cirka 10 procent när mjölkförpackningens fotavtryck (9 gram) inkluderas.
- Avfallsfotavtrycken av kläder (ett par bomullsbyxor 25 kg, träningskläder 17 kg) och skor (ett par läderskor 12 kg) bör också uppmärksammas.
- Ett exemplar av en tidning visade sig ha ett litet avfallsfotavtryck (25 gram).
Vill du läsa mer kan du ladda ner hela rapporten här:
Det här kan du göra för att minska ditt avfallsfotavtryck:
Mobiltelefon och dator
En smartphone väger mindre än 200 gram och levereras i en liten förpackning, men det uppstår hela 86 kilo avfall när den produceras. En dator är ännu värre. Avfallsfotavtrycket ligger på 1 200 kilo. Det är alltså inte alltid det som syns som väger tyngst.
Så här kan du minska mobiltelefonens osynliga avfallsfotavtryck:
- reparera en trasig skärm istället för att kassera hela enheten.
- byt batteriet om det är dåligt istället för att köpa en helt ny mobiltelefon.
- nöj dig med mobilen du har så länge den fungerar och kan repareras – välj att inte slaviskt uppgradera till den senaste modellen även om du till exempel har “rätt” att få ny mobil i tjänsten vartannat år eller via ditt privata mobilabonnemang.
- när du verkligen behöver en ny mobil – sondera begagnatmarknaden först.
Borrmaskin
En borrmaskin ger upphov till 52 kilo avfallsfotavtryck. Och den som köper den använder maskinen i snitt 15 minuter totalt under dess livslängd. Vilket slöseri med resurser!
Så här kan du minska verktygens osynliga avfallsfotavtryck:
- Låna av grannen, via utlåningssidor på Facebook eller hyr de verktyg du behöver. Du sparar plats i och med att du slipper förvara dem, dina kostnader för en verktygspark går totalt sett ner och du gör inget onödigt avfallsfotavtryck när du delar prylar med andra.
Jeans, träningskläder och skor
Ett par jeans eller andra bomullsbyxor som i sig bara väger 445 gram, skapar i produktionen ett avfallsfotavtryck på 25 kilo. Träningskläderna i syntet ligger god två med 17 kilo och därefter kommer läderskorna med 12 kilo.
Så här kan du minska bomullsbyxornas osynliga avfallsfotavtryck:
- Handla mer kläder second hand.
- Köp med omsorg. Använd de kläder du har i garderoben – oftare och längre.
- Laga och sy om, hellre än att kasta och köpa nytt.
- Ge bort eller sälj plagg du inte använder innan de är omoderna. På så sätt optimerar du plaggets livslängd och föder second hand-marknaden med plagg som är attraktiva för andra.
Mat och dryck
Att nötköttet är en klimatbov slog kanske inte ner som en bomb men lite oväntat var kanske skillnaden i avfallsfortavtryck mellan nötkött och kyckling. Kycklingens avfallsfotavtryck ligger bara på 840 gram för samma mängd råvara (1 kilo). Även om mjölkkartonegn ökar mjölkens avfallsfotavtryck med 10 procent så har mjölk med sina 97+9 gram ett ganska lågt avtryck.
Så här kan du minska matens osynliga avfallsfotavtryck:
- skippa köttet fler dagar i veckan och ät mer vegetariskt.
- laga inte mer än du äter upp.
- låt inte mat bli gammal i kylskåpet – håll koll på datum och vad du har och planera menyn efter vad som finns hemma.
Har du fler idéer om hur vi kan minska vårt avfallsfotavtryck? Eller hur producenter bör förmås att ta ansvar för det? Dela gärna i kommentarsfältet här nedan.
Text- och bildkälla: Avfall Sverige
Det finns en mobiltelefon som heter Fairphone. Företaget som gör dem siktar på att så mycket som möjligt av den ska gå att laga och att metallerna kommer från bra källor.
Grymt bra initiativ! Men säljs den i Sverige? Har för mig att jag inte hittade någon svensk ÅF för den när jag letade för något år sen.
Nu när jag är föräldraledig har jag ibland lyckats pallra mig iväg till mataffären på förmiddagen. Då packar personalen upp varor. Och vilka otroliga mängder förpackningar som går åt för att frakta varorna till affären!!! Förpackningar som jag inte tänkt på tidigare.
En dag var jag där precis när Pågens packade upp bröd. Jag frågade varför de använde papplådor. Han såg stressad ut så jag tvekade att fråga, men han hade inget emot att förklara. Papplådorna används bara en gång och läggs i pappåtervinning. De är dessutom anpassade för brödet som ligger i så det ryms mer i en lastbil.
Plastbackarna som tidigare användes blev ofta ståendes på lastkajer över natten där råttor och andra djur sprang omkring. Vissa bagerier var inte så med att diska backarna.
Det är så mycket avfall vi inte ser. Jag hade lite koll på det här med kläder och kött. Men att det gick åt så mycket till en dator hade jag ingen aning om!
Tack för en väldigt bra blogg! Jag är inte i närheten av Zero waste, men jag försöker i alla fall.