Hur mycket skräp går du ut med i veckan? Är det någon enstaka soppåse eller springer du till soptunnan mest hela tiden?
Tidigare la jag alldeles för mycket tid på att hantera mitt skräp, och det var när jag insåg hur tröttsamt det faktiskt var att ta hand om allt avfall som jag beslöt mig för att börja minska på skräpet.
Du kan göra detsamma. I den här artikeln får du verktygen som hjälper dig att komma igång.
Ditt skräpfria liv.
Jag har tidigare skrivit ett inlägg om att nyckeln till ett skräpfritt liv är precycling, det vill säga att stoppa skräpet redan innan du tvingas hantera det.
Du som inte har tänkt så mycket på ditt skräp tidigare, men som tycker att det skulle vara lite spännande/kul/utmanande att minska ditt skräp, skulle jag rekommendera att börja med att analysera dina sopor.
Är hon inte klok? tänker du kanske nu. Ska jag gräva runt i min soppåse som en annan galen vetenskapsman och analysera fram någon typ av doktorsavhandling light utifrån innehållet? Det är avfall, inte forskningsdata!
Jag har full förståelse om din reaktion är typ som den ovan. Jag hade nog tänkt samma sak om någon hade sagt samma sak till mig för bara ett år sedan. Men faktum är att det är bra att ha koll på vad du slänger, för att på så sätt också få koll på var du har din förbättringspotential.
Dive in så förklarar jag mer sedan.
Så här gör du en analys av ditt skräp
Lägg ut en tidning på köksbordet, ta fram soppåsen, dra på diskhandskarna och gruppera skräpet i kategorier. En hög för hushållssopor, en för förpackningar, plasten för sig, matavfallet på ett ställe och så vidare. Sortera ut rena sopor, det vill säga restavfallet – det som ska förbrännas, och lägg det separat. Vilken hög är störst? Vilken hög blev du förvånad över? Hur mycket matsvinn har du? Hur lång tid tog det för dig att skapa skräpet som du nu har framför dig?
Så här hittar du din förbättringspotential
Målet med zero waste är förstås att stoppa skräpet redan innan det kommer in i ditt hem, men få (ingen?) kan gå från normalmycket skräp till inget skräp över en natt. Att leva skräpfritt är en lång resa, som ibland tar sig en del omvägar utan att man ska låta sig nedslås för det. Det viktiga är ambitionen att minska sitt skräp, inte nödvändigtvis att du ska kunna trycka ner ditt årliga avfall i en pytteliten burk och få massor av likes i sociala medier.
>>Läs mer: De 10 viktigaste insikterna från ett liv utan skräp.
Nu när du vet vad du slänger, hur mycket du slänger och hur ofta du slänger det kan du börja fundera på hur du kan minska ditt restavfall. Ställ dig följande frågor:
1. Kan du återvinna det?
Gå ner till närmaste återvinningsstation och kolla in vilka möjligheter det finns att lämna in till exempel förpackningar av olika slag. Vanligen i svenska kommuner kan du återvinna papper/kartong, plast, metall, glas och batterier. Målarfärg, lim och lack får du ta med dig till miljöstationen (absolut inte hälla i avloppet även om produkten har miljömärkning!). Överblivna läkemedel lämnar du till apotek (du kan till och med få medlemspoäng för det).
2. Kan du kompostera det?
Matavfall kan du kompostera inomhus i en bokashi-hink. Det luktar ingenting eftersom matresterna fermenteras (syras) med hjälp av mikrobakterier i en hink med tättslutande lock. Har du tillgång till en utomhuskompost kan du kompostera även papper, trätandborstar och torktumlarludd (om du inte tumlar syntetmaterial förstås).
3. Kan du köpa samma sak men med mindre förpackning?
Grönsaker är ett exempel på varor som ligger i onödiga förpackningar.Om de är inplastade eller ej varierar från butik till butik och beroende på leverantör. Ibland kan det vara värt att avstå från att handla om man ser att produkten ligger i en onödig förpackning. Eller gå någon annanstans där till exempel zucchinin inte säljs inlindad i plast.
4. Kan du köpa det i återvinningsbar förpackning?
Istället för att köpa pasta i plastförpackning kan du välja pasta förpackad i kartong som kan återvinnas eller komposteras. Eller köpa olivoljan i glasflaska snarare än i plast.
Snackar vi återvinning, är glas- och metallföpackningar bäst eftersom de kan återvinnas till samma sak i all evighet. Därefter kommer pappersförpackingar som kan återvinnas eller komposteras. Plast är sämst eftersom plast förr eller senare alltid slutar som sopor. (Plast kan bara omvandlas till något av sämre kvalitet, inte av likvärdig eller bättre kvalitet. Det kallas för downcycling).
5. Kan du göra det själv?
Personligen fick jag spader på det förpackningstunga bregottet och gör numera mitt eget förpackningsminimerade bredbara smör enligt receptet här. Samma sak med vissa andra basvaror som ketchup, tacokrydda, majonnäs, havremjölk, deo och cerat. Har man ett förvärvsarbete att gå till och en familj att ta hand om kan man knappast hinna göra allt själv alltid, men man kan välja att göra något. Smöret är min heliga ko. (Haha, fattar ni skämtet? Ko=smör. OMG! Jag skäms över min egen dåliga humor.)
6. Kan du välja en återbrukbar version?
Jag har valt bort de flesta engångsprodukter och därmed nollat mitt avfall på ett flertal olika områden. Tygservetter, menskopp, tygblöjor, sugrör i stål, termosmugg och egen vattenflaska är några grejer som har ersatt engångssakerna. Det är lättare än vad du tror. Bring your own är ledorden.
7. Behöver du det alls?
Den allra viktigaste men kanske även svåraste frågan att ställa sig är: “behöver jag verkligen den här?” Det är så lätt att fortsätta i gamla hjulspår och ha fem olika krämer till ansiktet, tre varianter av grillolja i skafferiet och en massa olika ostsorter i kylskåpet på samma gång. Tänk mer minimalistiskt. En bra grej i taget istället för en massa saker på en och samma gång. Nu när du har analyserat ditt skräp kan det plötsligt hända att du börjar säga nej mer. Omfamna i så fall din nya instinkt.
Etablera nya vanor.
Dags att börja tänka och verka i nya banor! Handla annorlunda, släng annorlunda. Efter några veckor eller månader kan du göra om samma sak för att se hur det går för dig. Säkerligen har du då själv kommit fram till ytterligare förändringar som har kommit sig av att du nu börjar göra annorlunda.
Och mer då?
Tycker du att det här var kul kan du analysera även sakerna du redan i dagsläget skickar till återvinningen. Går det till exempel att minska skräpet genom att sätta upp en Nej tack till reklam-skylt på brevlådan, säga upp någon tidningsprenumeration eller be att få räkningar, kvitton och företagsinformation digitalt?
Vissa väger också sitt avfall och sin återvinning när de gör sina utgångslägeanalyser. Då är det lätt att se hur mycket skräpet minskar i rena kilon, hekton och gram när de ändrar sitt sätt att konsumera.
Vad tycker du?