Genom att minska sin köttkonsumtion samt välja kött som producerats inom så kallat regenerativt jordbruk, det vill säga på ekologiska kretsloppsgårdar, är det möjligt att stoppa den globala uppvärmningen till under 2 grader, rädda haven och få maten att räcka till hela världen.

Under Parismötet 2015 undertecknade mer än 50 länder och organisationer, däribland även den svenska regeringen, den Franska regeringens initiativ: “4 Per 1000 Initiative, Soils for Food Security and Climate”.

Sammanfattningsvis handlar initiativet om att vända den pågående trenden och öka, istället för att som nu minska, det globala förrådet av organiskt bundet kol i odlingsmarken. Kolinlagring i jord är nämligen centralt för hur världen hanterar klimatförändringarna.

En omläggning av jordbruket och kraftig minskad köttkonsumtion innebär att kväveläckaget skulle minska. Samtidigt skulle behovet av markyta för matproduktionen halveras från dagens areal på 4000 kvm till ca 2000 kvm per person.

4. Köp bara MSC-märkt fisk

Fiskets utnyttjande av havets resurser har ökat drastiskt. Enligt FN:s Livsmedels- och Jordbruksorganisation, FAO, fiskas det sju gånger så mycket fisk idag jämfört med 1950. Detta utnyttjande av havens resurser är inte hållbart, och i dagsläget är världens hav kraftigt förorenade och väldigt utfiskade. Enligt forskare är överfiske vår näst största hållbarhetsrisk efter klimatförändringarna. Om fiskbestånden sköttes bättre skulle ekosystemen vara i bättre balans. Det skulle innebära att världens fiskproduktion hade möjlighet att öka med ca 10 miljoner ton.

När fisk och skaldjur säljs med MSC-märket måste alla företag i leverantörskedjan – från yrkesfiske till slutligt försäljning till konsument – vara certifierade mot MSC:s spårbarhetsstandard.

5. Supportra transparenta varumärken

Dagens konsumenter lever i ett informationssamhälle och nöjer sig inte längre med att inte veta allt om de produkter som de ska köpa. Till följd av den här utvecklingen har många företag insett vikten av att vara transparenta mot sina kunder och använder sig av transparent prissättning och mer djupgående produktinformation.

I och med att vi blir allt mer medvetna om den miljöpåverkan som produktion och konsumtion står för, har hållbarhet blivit ett hett ämne inom detaljhandeln. Företagen blir allt mer generösa med informationen kring var ingredienserna i produkterna kommer ifrån och var de är tillverkade. På så vis kan konsumenterna ta ställning till om de vill handla från företagen utifrån var produkterna kommer från och företagen måste i sin tur bli bättre på att faktiskt ta reda på det själva.

Lantmännen klimatdeklarerar sina livsmedel. Man får till exempel veta att klimatpåverkan per kilo pannkaka motsvarar 1,4 kilo koldioxid. Den största delen av klimatpåverkan kommer oftast från råvarorna, men de tittar på alla delar i kedjan fram till färdig produkt: bland annat transporter, produktion och förpackning.

Så supportra transparenta varumärken, för din och klimatets skull.

6. Gynna superlokala odlare

Inomhusodling kan ske var som helst och gör det möjligt att få tillgång till ännu mer lokala grödor än närodlat. Det är klimatsäkert, oberoende av väder och inga bekämpningsmedel behövs för att ändå få stora skördar på liten yta.

I Högdalen utanför Stockholm genomför just nu Nya Rågsveds Folkets hus och Andra varvet med stöd av Citycon och Stockholms stad ett projekt där man ska inomhusodla i källaren under centrum. Målsättningen är att bli självförsörjande på grönsaker, sälja till förmån för den egna verksamheten, skapa arbetsträning och jobb och använda ytor som annars står tomma.

Futufarm, ett annat extremt innovativt odlingsföretag som drivs av min goda vän Harrie Rademaekers, skapar nya möjligheter för stadsodling med vertikal hydroponisk odling, modern foodtech-teknik och hållbara lösningar. Deras Leafy Green Machine är en transportcontainer ombyggd till högteknologisk odlingsyta för året-runt-odlare.

7. Rädda maten med en app

Enligt FN tillverkar vi i dag globalt tillräckligt med mat för att mätta nio miljarder människor. Trots att vi bara är drygt sju miljarder på jorden är en miljard människor ändå hungriga. Matsvinn är ett stort bekymmer, både för den globala ekonomin och miljön. Var femte matkasse vi släpar hem i Sverige hamnar i soporna. Men mycket mat kastas redan i livsmedelsbutiker och på restauranger, innan den ens nått ut till konsumenterna. Det har gett upphov till en rad nya tjänster för att rädda mat från att slängas.

• Nya appar som Karma och ResQ Club gör det möjligt för användarna att köpa mat som annars skulle ha kasserats.
• Appen Olio gör det möjligt för dig att lägga upp mat du inte själv hinner äta upp och göra den tillgänglig för någon som kan göra det.
• Matsmart är en annan typ av företagsidé som istället själva köper upp mat med korta datum, som har blivit felmärkt eller som på något annat sätt inte håller butiksstandard. De säljer sedan vidare produkterna till konsument via sin hemsida till betydligt lägre priser.

8. Donera en matkasse

Giving Peoples mission är att leverera akut hjälp i form av mat och andra förnödenheter till barnfamiljer över hela Sverige med hjälp av givare i organisationens nätverk.

Giving Peoples målgrupp är de i Sverige 232 000 barn som lever i fattigdom och de barnfamiljer som är på väg in i fattigdom och lever på marginalerna. Organisationen kan fånga upp de familjer som behöver kortsiktig hjälp för att klara sig ur en svår situation och bryta något som på sikt kunde blivit en permanent fattigdom.

I deras webbshop kan du donera en matkasse, bli månadsgivare eller anmäla dig till organisationens givarregister. Som givare ger man bort mat, kläder eller andra förnödenheter till en behövande familj i sitt närområde. Varorna överlämnas personligen till mottagaren.

9. Pröva plantbaserade mjölkprodukter

Ur klimat- och resurssynpunkt vinner vegomjölken stort. Kor förbrukar stora mängder foderspannmål, vatten och energi för att få fram sin mjölk. Att göra ”mjölk” direkt av spannmål spar därför mycket resurser.

Växthusgasutsläppen från komjölk har i en avhandling från Lantbruksuniversitetet beräknats till drygt ett kilo per kilo mjölk. En livscykelanalys på havremjölk från Lunds universitet beräknar utsläppen till drygt 0,3 kilo per kilo mjölk.

Havre odlas också lokalt i Sverige varför transporterna om du köper ett inhemskt märke blir korta och klimateffektiva.

Källor: http://beras.eu, https://www.msc.org, , www.naturskyddsforeningen.se