Om man får tro ovetenskapliga studier bestående av fikarumsprat, fragmentarisk överhörning av samtal på bussen, otaliga modeorakels spådomar i media och diskussioner med nära och kära, så drömmer merparten av oss om att äga den perfekta garderoben. Ni vet, den där samlingen kläder där allt passar, där allt kan kombineras och där det aldrig uppstår ett “jag har INGENTING att ha på mig”-moment.

Den “perfekta” barngarderoben

I vår familj är det faktiskt barnen som kommer närmast de ideala garderoberna. Både vad det gäller kvalitet, funktionalitet och kombinationsmöjligheter men även ur ett hälso- och miljöperspektiv. Samt till ett väldigt lågt pris.Många gånger är jag faktisk avundsjuk på mig själv för att jag lyckas få barnens kläder att funka, när min egen samling trasor känns som en enda sorglig hög med misch-masch.

Men strunt i vuxengarderoben nu! Häng på, så ska jag istället berätta hur och var jag ekiperar ungarna.

Färgkoordinerade tvillingar. Dock individuellt klädda.

1. Nyckeln till en klimatsmart barngarderob är planering och koll!

stylebook_5_press_2-2Med fyra barn blir det mycket kläder. Mer än vad jag kan hålla koll på i huvudet faktiskt. Faktum är att för att klara förvaringen av allt som ska ärvas vidare så hyr vi ett extra förråd i källaren som bara är avsett för barnens grejer. Och eftersom man inte huserar där nere till vardags, så skulle det vara lätt att grejerna föll i glömska om det inte vore för att jag använder mig av gratis-appen Stylebook för att hålla koll på vad vi har.

Det är framförallt de viktigaste plaggen i varje storlek som ligger inlagda i appen. Jag fotograferar dem och lägger in vissa nyckelord som storlek, märke och material. Utifrån Stylebook kan jag senare planera varje säsong för varje barn och vet vad vi måste komplettera med. Utan att ens behöva gå ner och gräva i förrådet.

Lika bra är appen när jag snubblar över ett klädfynd. Med garderoben på fickan kan jag snabbt kolla upp om vi har vinterstövlar i den storleken eller om “fyndet” kan täppa till ett glapp som senare ändå ska fyllas. På det sättet kan jag handla direkt när det är bra pris utan att sedan behöva stå där med en massa dubbletter.

2. Köp second hand men inte vilken second hand som helst!

Nästan alla plagg i barnens garderober är köpta second hand, vilket är både klimatsmart och kemikaliesmart. När vi använder något som redan finns tär vi inte på  jordens resurser och när plagget dessutom är tvättat ett antal gånger så finns det mycket lägre mängder av eventuellt skadliga kemikalier kvar.

Ytterligare en fördel med att handla kläder som redan är tvättade och använda, är att det är enkelt att se hur kläderna står sig efter några tvättar och lite användning. Alla har vi väl köpt det där jättefina nya plagget som efter en tvätt tappade både färg och form eller som blev noppigt på nolltid. På second hand slipper du den typen av överraskningar. Ser det bra ut där det hänger använt på galgen, kommer det sannolikt att förbli i det skicket ett bra tag till.

Dessutom är second hand grymt mycket bättre för din privatekonomi. Du får extremt mycket mer kvalitet för varje krona när du shoppar pre-loved istället för nytt. Härom veckan köpte jag till exempel Ralph Lauren-kläder på Blocket. För 500 kronor fick jag tre klänningar, en nästan oanvänd dunjacka och en flätstickad tröja. Använt, tvättat, men i toppskick, och till ett pris du knappt hittar när du köper nytt på billighetskedjorna.

Nu tycker jag personligen om att gå på Myrorna och bytardagar och att då och då scanna Blocket och Tradera efter godbitar, men oavsett om du gillar second hand-shopping mycket eller lite så lönar det sig att leta efter bra kvalitet när du handlar second hand. Vill du kunna sälja kläderna vidare när barnen vuxit ur dem ska du också satsa på varumärken som är lättsålda på andrahandsmarknaden.

3. Håll dig till ett tema för färg och modeller!

Något jag också har börjat göra, är att hålla mig till ett färgtema när jag letar kläder. I tvillingarnas garderob (du kan se ett urval ovan) kör jag på olika nyanser av grått och blått med lite inslag av vitt. Visst har det smugit sig in några andra färger också, men jag inser att det är plaggen i den grå-blå skalan som cirkulerar mest. Det är tidseffektivt att kunna rycka till sig vilken tröja och vilket par byxor som helst och vara säker på att de funkar ihop.

Om du däremot inte bryr dig så mycket om matchningar, kan du skippa det här tipset, men om du är som jag: du gillar kläder men har inte så mycket tid att lägga ner på att klä vare sig dig själv eller andra familjemedlemmar, så är ett färgtema ett smart sätt att säkerställa att ni alltid ser hyfsat genomtänkta ut.

Jag har också vissa nyckelplagg som jag alltid håller utkik efter på second hand-marknaden. Framförallt är det piké- och rugbytröjor till mina killar. Jag tycker det ser mer klätt ut när en tröja har krage och de passar bra i det båda två. Till den stora killen spanar jag också efter ljusblå skjortor. Även till flickorna tittar jag efter kragar, men då kanske mer i form av blusar eller klänningar i klassisk modell. Ullkläder är också något jag ständigt spanar efter. Mer om det under punkt 4!

4. Leta efter material som står sig!

Jag ratar alltid rena syntetmaterial eller syntetblandningar av olika slag. Däremot letar jag alltid efter ull. Jag kan gå igång ordentligt om ull, men just nu nöjer jag mig med att påpeka att det är ett fantastiskt material som är naturligt temperaturreglerande, som värmer även om det blir blött och vars fibrer delvis är självrengörande. På second hand kan man ofta hitta jättefina handstickade tröjor i ull för runt 50-lappen. Perfekta som lager två istället för den plastiga fleecetröjan.

Bomull ju som bekant ett ganska miljöbelastande material när det tillverkas (såvida det inte är ekologiskt odlat). Det är dessutom ofta behandlat med färger som inte heller är bra för varken natur eller människa. Att köpa bomull second hand är dock ett helt helt okej val tycker jag. Plagget är redan tillverkat, och kan alltså inte påverka miljön mer än vad som redan gjorts. Eftersom det oftast också är tvättat ett antal gånger när det kommer ut på andrahandsmarknaden, så har de flesta kemikalierna redan tvättats ur. Ett använt bomullsplagg är därför ganska “rent”. Perfekt för dina kemtvättade ungar alltså!

5. Om du köper nytt, kolla miljömärkningarna!

Numera har alla kedjor och barnbutiker med aktning miljömärkta kollektioner. “Organic cotton” är mer regel än undantag bland H&Ms och Lindex basplagg, och det är bra, men man måste vara medveten om att även om bomullen har odlats ekologiskt så säger det ingenting om efterbehandlingsprocessen. Organic cotton betyder inte att färgämnena som bomullen färgats in med är giftfria och man ska alltså vara medveten om att även plagg med en ekomärkning kan vara rejält kemikaliestinna.

gotsGOTS är däremot en internationell märkning för kläder och textil som omfattar både sociala och miljömässiga krav. GOTS reglerar begränsningen av skadliga ämnen och utsläpp i hela produktionskedjan.

Det finns en uppsjö av andra miljömärkningar som alla betyder olika saker. Det är lätt att gå vilse i miljömärkningsdjungeln, men Konsumentverkets Hallå Konsument! har tagit fram en tabell som visar en jämförelse och beskrivning av de olika miljömärkningarna.

Finns det ingen miljömärkning på plagget har du ändå enligt lag rätt att få reda på om plagget innehåller kemikalier som som finns uppsatta på  EU:s lista över ämnen som har egenskaper som gör att de anses särskilt farliga och som kan ge allvarliga, långvariga och bestående effekter på människors hälsa eller på miljön. I inlägget Idag kan du inte välja bort textil som är skadlig för hälsan får du veta hur du går tillväga för att begära ut informationen från tillverkarna.

6. Undvik uppenbara giftfällor

Självklart ska du undvika feta plasttryck eftersom de ofta innehåller ftalater. Detta gäller även second hand-kläder eftersom ftalaterna inte kan tvättas ur. Vill du ha kläder med tryck är infärgade tryck och mönster sannolikt ett mer hälsosamt alternativ.


Photo credit: Süß via photopin (license)