Jag får ofta frågan hur lite skräp vi egentligen gör. För att kunna ge exakta besked bestämde jag mig för att registrera allt skräp som vi gjorde under våra semesterveckor i somras. Vi var borta i tre veckor och åt de flesta måltiderna i huset vi hyrde.

De små barnen hade tygblöjor på dagen men plastblöjor på natten. I övrigt levde vi precis som hemma. Vår bokashi-hink hade fått följa med på resan och även våra tygservetter så vi inte skulle behöva använda hushållspapper. Jag använde återanvändbara mensskydd. Vi var preppade med Klean Kanteen-flaskor, termosmugg och glasburkar för utflykternas mat och använde våra vanliga tygpåsar till att handla frukt och grönt. Vi hade alltid med egna packpåsar till matvaror och andra inköp. Vi gjorde egen glass eller köpte glass i lösvikt och väffla när vi var på utflykt. (Note to self: glöm inte att tacka nej till eventuellt glasstrut-skydd eller servett i förväg).

Här är mitt skräp!

Skräpet som redovisas nedan är alltså när hela familjen är hemma på heltid i tre veckor. Under terminerna borde det se annorlunda ut när alla är iväg på olika ställen dagtid. Åtminstone en måltid varje veckodag försvinner då ur ekvationen. Jag får dock be om att få återkomma med en mer exakt uppskattning av mängden vardagssopor vid ett senare tillfälle.

Tre veckors skräp för en familj om en vuxen och fyra barn:

  • 1 fylld bokashi-hink med matrester.
  • 4 påsar* med nattblöjor.
  • 3 påsar* med återvinning: glas, metall, papper/kartong och plast. (Mest kartong och plast).
  • 1 burk med brännbart. Mestadels kvitton och prislappar, men även ett halvt enhörningsben (för övrigt en mycket sorglig historia). Se videon nedan.
  • 2 besök på McDonald´s på vägen hem. Shit happens efter tre veckor med barn 24/7, om man säger så.

*normalstora avfallspåsar som rymmer cirka 30 liter.

Hur vi handlade.

En gång var vi inne i Malmö och handlade en del torrvaror på Gram, Sveriges enda helt förpackningsfria butik. Merparten av maten handlade vi dock i vanliga matvarubutiker. Vår kost var till stor del vegetarisk. Vi handlade också mer ekologiskt än vi tidigare har gjort, vilket ställde oss inför dilemmat att nästan allt ekologiskt som säljs i butik är inplastat för att skilja det från det icke-ekologiska. Jag har tidigare velat fram och tillbaka kring eko eller inte just av den här anledningen, men nu valde jag det bästa för kroppen, och struntade i det runt omkring. (Jag måste gräva mer i vad som egentligen är att föredra: ekologiskt förpackat eller oekologiskt i lösvikt).

Vad det gällde “nöjesshopping”, det vill säga kläder och lite prylar, handlade vi uteslutande second hand. (Ja, förutom en gipsälva från en butik i Helsingör som 5-åringen ansåg var “to die for”).

Mer läsning för dig som vill minska ditt skräp: